Marcus Frennemark

large_Marcus_M-krönika.jpg

medium_Marcus_M-krönika.jpg

small_Marcus_M-krönika.jpg

thumbnail_Marcus_M-krönika.jpg

Marcus_M-krönika.jpg

Konsumtionen av kött har fallit med åtta kilo per svensk sedan 2013.&nbsp;

Men det är egentligen inte mycket att hetsa upp sig över eftersom konsumenterna har varit hyggligt trogna det svenska. Marknadsandelen för svenskt kött har nämligen ökat rejält under samma period.Totalkonsumtionen av kött, beräknad som slaktad vikt för respektive djurslag, låg förra året på drygt 80 kilo per capita. Klart mindre än för åtta år sedan, men ungefär i nivå med hur förbrukningen såg ut i början på 2000-talet. För att inte tala om 1990-talet då köttkonsumtionen var rejält lägre, vid EU-inträdet 1995 konsumerade svensken i genomsnitt 66 kilo kött om året.Den stora skillnaden mot då är att fågelköttet (läs: kyckling) tagit marknadsandelar på gris- och nötköttets bekostnad. Konsumtionen av fågel per capita har fördubblats på 20 år. Under 2021 åt svenskarna för första gången mer kyckling än nötkött, men enligt statistiken är grisköttet fortfarande ohotad etta på konsumtionstoppen.En förklaring till den ökade efterfrågan på kyckling är priset. Nötkött, men även griskött och förädlade charkvaror, har stigit snabbare i pris än livsmedelsindex. Fågelkött däremot har hittills haft en långsammare prisutveckling i konsumentledet.

Pandemiåren innebar ökad efterfrågan på kött i butikshyllorna, men sämre fart på restaurangerna, även det faktorer som gynnade efterfrågan på svenskt kött. I hemmet lagar vi gärna svenskt kött, på krogen är råvaran mer anonym.Men nu är det postpandemi med krig och oro i omvärlden. Prisstegringar är legio på snart alla områden för både hushåll och företag.Animalieproducenterna har drabbats av kraftigt ökade kostnader när foder- och energipriserna dragit i väg. Slakterierna har dock kunnat öka sin betalning för slaktdjuren på ett sätt som saknar motstycke historiskt.Till stor del beror detta på att dagligvaruhandeln förefaller ha förstått situationens allvar. Ska det finnas svenskt kött att sälja även i framtiden måste betalningen till primärproduktionen upp nu.Handelskedjorna har överlag, måhända finns det undantag, gått med på att genomföra prishöjningar snabbare än normalt. I vissa fall, exempelvis på charkprodukter, har tempot från prisförhandling till genomförd prishöjning ökats från normala 14-16 veckor till 4-5 veckor. Vackert så, förädlingen av köttråvara till charkprodukter är en viktig del i att hålla avräkningspriserna uppe.

Prishöjningarna för slakterikunderna började under årets första kvartal, men hann inte göra några större avtryck i konsumentpriserna under den perioden.Under andra kvartalet har konsumentpriserna stigit desto mer och i juni slår även en ny kampanjprisnivå genom i dagligvaruhandeln.En kan tycka vad en vill om handelns extrapriser och kampanjer. Faktum kvarstår, säljkampanjer är en etablerad del av dagligvaruhandelns marknadsföring. De kan kosta leverantörerna en hel del, men lyckade kampanjer ger försäljningsvolym.Till midsommar kördes kampanjer, väl förberedda med reklam i olika kanaler, som är prisförhandlade sedan ett par månader.Men det är först nu som konsumenten märker av de högre kampanjpriserna och ingen vet hur försäljningsvolymerna kommer att påverkas.Det kampanjas med importerade köttdetaljer också. Att svenskt kött generellt har en växande marknadsandel innebär inte att importhotet försvunnit. Handeln strävar naturligtvis efter att optimera sin lönsamhet och erbjuda kunderna alternativ i olika prisklasser.Tio dagar innan midsommar erbjöd en av de stora handelskedjorna dansk fläskfilé för 79,90 kronor kilot. Ville jag i stället ha ordinär svensk fläskfilé kostar den 179 kronor kilot. Ska jag i stället köpa svensk fläskfilé av premiumkvalitet kostar den 309 kronor kilot.De allra flesta konsumenter ser sin köpkraft urholkas. I sommar ser vi om konsumenten fortsätter att köpa svenskt kött även i dyrtider.Därför spelar det roll vad du lägger på grillen i sommar.&nbsp;

Vad svenskarna lägger på grillen i sommar kan avgöra framtiden för svensk köttproduktion.Frågan är om konsumenten fortsätter att köpa svenskt kött när priserna stiger, skriver ATL:s reporter Marcus Frennemark.

Vad svenskarna lägger på grillen i sommar kan avgöra framtiden för landets köttproduktion.

Dyrtider kan slå mot viljan att köpa svenskt

Marknad

Vad svenskarna lägger på grillen i sommar kan avgöra framtiden för svensk köttproduktion.
Frågan är om konsumenten fortsätter att köpa svenskt kött när priserna stiger, skriver ATL:s reporter Marcus Frennemark.