Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 12 november

    ”Jord- och skogsbruk borde få bra betalt för att binda koldioxid”

    Örebro

    Samhället står inför gigantiskt stora utmaningar och just jord- och skogsbruket har en nyckelroll för att minska risken för en klimatkatastrof, enligt klimatexperten Pär Holmgren.

     Ont om tid. För första gången i mänsklighetens historia medför det vi gör nu att nästa generation får sämre förutsättningar för liv, enligt klimatexpert Pär Holmgren. Nu måste omställningen till ett fossilfritt samhälle skyndas på och här spelar jord- och skogsbruket en viktig roll.
    Ont om tid. För första gången i mänsklighetens historia medför det vi gör nu att nästa generation får sämre förutsättningar för liv, enligt klimatexpert Pär Holmgren. Nu måste omställningen till ett fossilfritt samhälle skyndas på och här spelar jord- och skogsbruket en viktig roll. FOTO: Malin Eborn

    För några veckor släpptes nyheten att koldioxiden i atmosfären når nya rekordnivåer och är de högsta på 800 000 år. Enligt rapporten från FN:s organ, WMO, låg koldioxidhalten på 403,3 ppm (miljondelar).

    – Men detta är en sanning med modifikation, säger Pär Holmgren, meteorolog som engagerat sig i klimatfrågor de senaste 20 åren och i dag är naturskadespecialist på Länsförsäkringar.

    Att man talar om 800 000 år beror på att det är så långt tillbaka som man kan mäta när man borrar iskärnor på Grönland eller i Antarktis. Men även om mätningarna inte är lika säkra har halterna troligen inte varit så höga på 3 miljoner år. Då låg medeltemperaturen 2–4 grader högre på jorden jämfört med förindustriell tid och världshaven var ungefär 20 meter högre.

    LÄS OCKSÅ: “Framtida generationer får ärva en mycket ogästvänlig planet”

    – Vissa forskare hävdar att vi om vi verkligen ska lyckas med klimatmålen måste vi komma ner till 350 ppm i slutet på detta århundrade, säger han, på hushållningssällskapets Lantbrukarkonferens ”Lantbruk i ett förändrat klimat” i Örebro i veckan.

    Då räcker det inte med att ställa om till ett fossilfritt samhälle utan människor måste också ta fram metoder för att binda mer koldioxid från luften.

    Jord- och skogsbruk enda metoden

    – Den enda ”science fiction metod” vi har i dag för detta är jord- och skogsbruk. Det är bara här vi aktivt kan utveckla metoder som tar bort koldioxid från luften, säger han.

    Om 30 år kanske ny teknik för fotosyntes tagits fram men i dagsläget borde lantbrukets och skogsbrukets roll som koldioxidsänka uppvärderas.

    – Här pratar vi om en jättevärdefull ekosystemtjänst som jord- och skogsbrukare borde få bra betalt för. Men än så länge får man inte det, säger han.

    LÄS OCKSÅ: Gott klimat för att bygga i trä

    Enligt klimatavtalet i Paris har de flesta länder enats om att den globala temperaturökningen ska hållas under två grader eftersom en större ökning kan leda till mycket allvarliga konsekvenser för livet på jorden.

    – Med nuvarande klimatpolitik i världen når vi 2,5 till 3 grader vilket är betydligt högre än 2 grader, men ändå lägre än vad vi skulle ha hamnat innan Parisavtalet slöts, säger han.

    Tre värmerekordsår i rad

    De senaste tre åren har det slagits värmerekord på jorden och det beror till stor del på de mänskliga utsläppen av växthusgaser även om väderfenomenet El Nino också till viss del har bidragit med värme. El Nino fenomenet tog slut 2016 men trots det kommer 2017 med stor sannolikhet ligga mer än en grad över förindustriell medeltemperatur.

    – Nu kan vi inte skylla på El Nino. I stället börjar vi se den egentliga uppvärmningen av atmosfären och att den passerat en grad, säger han.

    LÄS OCKSÅ: Klimatförändringar verklighet i svenskt lantbruk

    I Sverige går temperaturhöjningen dubbelt så fort och har ökat med 2 grader sedan förindustriell tid. Tillsammans med ett fåtal länder som till exempel Kanada och Ryssland kan Sveriges jordbruk initialt gynnas av en temperaturhöjning eftersom odlingssäsongen blir längre, skördarna högre och nya grödor kan introduceras här. Huvuddelen av världens jordbruksproduktion drabbas däremot hårt av temperaturhöjningar. Även stigande världshav till följd av smältande isar slår hårt mot jordbruksproduktionen globalt eftersom den riktigt högkvalitativa jordbruksmarken ofta ligger längs kuster och i floddeltan.

    Utsläppen ökar

    I Sverige hävdar politiker att utsläppen gått ner men detta är inte sant, menar Pär Holmgren.

    – Vi har lagt ned jordbruk och industri här vilket gör att utsläppen i Sverige minskat men samtidigt har utsläpp som vi orsakar ökat i andra delar av världen, säger han.

    För att klara 2-gradersmålet är det viktigt att omställningen till ett fossilfritt samhälle påskyndas. Från de gröna näringarna i Sverige riktas hård kritik mot att EU vill fasa råvaror till biodrivmedel som kommer från åkermark. Något som kan spela en viktig roll för omställningen i Sverige.

    – Sverige hamnar ofta i kläm för att vi har andra förutsättningar. Men om vi kunde tjata igenom en så fånig grej som snus borde vi kunna tjata igenom en så viktig grej som biobränsle, säger han.

    LÄS OCKSÅ: Flerårigt spannmål kan snart bli verklighetLÄS OCKSÅ: De äger mest skog – hela listanLÄS OCKSÅ: Korasen som var en hårsmån från att dö ut

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen