Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 17 oktober 2017

    Gott klimat för att bygga i trä

    Sedan 1980 har produktionen av trä ökat med 30 procent. Samtidigt har produktionen av konkurrerande byggmaterial som stål och cement ökat med 500 procent.

    Diagrammen talar sitt tydliga språk: Trä har haft svårt att hävda sig mot konkurrerande byggmaterial de senaste decennierna.

    Medan produktionen av cement och stål har ökat med nästan 500 procent sedan 1980 har produktionen av trä bara ökat med 30 procent. Men inte bara volymen släpar efter. Sedan 1990 har priset på trävaror ökat med cirka 10 procent. Aluminium har ökat med runt 60 procent och priset på stål mer än fördubblats. Priset på betong för byggnadsändamål har ökat med uppåt 230 procent.

    Varför har trä haft så svag utveckling jämfört med andra byggmaterial?

    – Förädlingsvärdet för sågverken har utvecklats svagt historiskt sett. Det är en stor fråga, och det är hela branschens utmaning att vända trenden, säger Magnus Niklasson, marknadsanalytiker för träprodukter hos Skogsindustrierna.

    Trä i höghus kommer

    Men jämförelsen haltar lite, anser han. Först nu finns byggsystem för trä i mer modernt byggande, höga hus i urbana miljöer, som tidigare varit hänvisade till stål och betong.

    – Nu börjar trä även i högre hus tillåtas i allt fler länder, till exempel Kina, och där finns en oerhörd potential.

    Bland annat på grund av låg lönsamhet har produktutveckling varit en svårighet för sågverken.

    Sågverken har historiskt klämts mellan begränsad tillgång på råvara och ökande produktion. När produktionen slagit i taket blir råvaran dyr, och kapitalet har ackumulerats hos skogsägarna i stället för sågverken. Sågverken har ”använt en bristvara för att göra en överskottsprodukt”.

    Många småproducenter

    Ökade råvarupriser nationellt är inget som svenska sågverk kan ta ut på marknaden, som är global.

    – Trävarutillverkarna har också en helt annan branschstruktur. Inom till exempel betong är det en handfull företag som har större delen av produktionen och lättare kan styra priserna. Inom trä finns många små producenter vilket också ger de här stora svängningarna med över- respektive underproduktion.

    – Ett sätt att höja priset är att begränsa produktionen. Men det är svårt i en så fragmenterad bransch, och en internationell konsolidering finns inte på kartan inom de närmaste 10 åren.

     – Det sjunkande förädlingsvärdet över tid är en stor fråga, och det är hela branschens utmaning att vända trenden, säger Magnus Niklasson.
    – Det sjunkande förädlingsvärdet över tid är en stor fråga, och det är hela branschens utmaning att vända trenden, säger Magnus Niklasson. FOTO: Skogsindustrierna

    Dessutom är tröskeln, investeringskostnaden, låg för nya aktörer att kliva in på sågverksmarknaden.

    – Alla vet att det behövs produktutveckling, nya innovationer, men man når inte riktigt dit. För utvecklingsarbete krävs mycket kapital, och det är ingen slump att det är få sågverk på börsen, de har svårt att generera kapital.

    Potential att öka

    Magnus Niklasson efterlyser en träindustrins Steve Jobs eller Bill Gates som kan dra branschen framåt och locka in entreprenörer och innovationskraft. Samtidigt ser han den svaga volym- och prisutvecklingen historiskt som en möjlighet.

    – Hela klimatdebatten kan vara en game-changer som vänder trenden, och den positiva tolkningen är att det då finns väldigt stor potential för trä att öka.

    Sedan kan man undra om det varit möjligt att öka träproduktionen med 500 procent? För svensk del hade det varit svårt, åtminstone inom ramen för ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Men fördubblade priser hade kanske varit gott nog?

    Relaterade artiklar

    Till toppen