Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 29 oktober 2017

    Ett steg närmare ett flerårigt spannmål

    För fyra år sedan etablerades det första försöket med det perenna vetegräset av sorten Kernza på Lönnstorp i Skåne. Nu ska forskarna undersöka hur marken i Kernzaodling utvecklas i ett nordiskt klimat.

     Linda-Maria Mårtensson , universitetslektor och forskare vid institutionen för biosystem och teknologi.
    Linda-Maria Mårtensson , universitetslektor och forskare vid institutionen för biosystem och teknologi. FOTO: Jonatan Jacobson

    Det fleråriga vetegräset Kernza (Thinopyrum intermedium) är framtaget vid forskningscentret Land Institute i Kansas i USA. Nu testas den nya grödan vid olika forskningsinstitut och universitet runtom i världen. Forskning på Kernza har tidigare inte gjorts i någon större omfattning i Europa. I Sverige bedrivs forskning på SITES försöksstation i Lönnstorp, där ekologin i perenn odling av stråsäd studeras och Kernza används som modellgröda. Resultatet från forskningen ska användas för att kunna introducera flerårig spannmål på en global skala.

    Målet är att bestämma kvävedynamiken när grödan odlas ensam eller ihop med en baljväxt som lucern, i ett sydsvenskt växtodlingssystem, men också genom att undersöka om uttunning påverkar skördenivåerna.

    – Det handlar mycket om rötterna och markbiologin. Rotens arkitektur och biomassan beror på i vilken miljö och jordmån plantan växer i. Jag har sett fantastiska bilder från Land Institute, men det är stora skillnader mellan de väldigt torra områdena med djupa jordlager i den amerikanska mellanvästern och vår steniga Lundalera i vårt nordliga klimat, säger hon.

    Förenat med stora förhoppningar

    Det finns stora förhoppningar på att perenn spannmålsodling, som exempelvis Kernza, ska kunna lösa flera av växtodlingens utmaningar med markpackning och utsatthet för torka. Kernza producerar en stor rotbiomassa som kan ge positiva effekter som exempelvis minskad erosion och näringsläckage samt ökad bördighet i jämförelse med ettårig stråsäd.

    LÄS OCKSÅ: Ny däckteknik ska minska marktryck

     Det perenna vetegräset Kernza på SITES Agroekologiska Fältexperiment (SAFE) på SLU vid Lönnstorp i Skåne. Sorten är varumärkesskyddat av Land institute i USA som förädlat fram det ur vilda gräsarter. Det finns flera andra parallella utvecklingslinjer i världen.
    Det perenna vetegräset Kernza på SITES Agroekologiska Fältexperiment (SAFE) på SLU vid Lönnstorp i Skåne. Sorten är varumärkesskyddat av Land institute i USA som förädlat fram det ur vilda gräsarter. Det finns flera andra parallella utvecklingslinjer i världen. FOTO: Tove Nilsson

    – Vi förväntar oss en betydligt högre inlagring av kol i perenn stråsäd jämfört med ettårig stråsäd på grund av större rotbiomassa och minskad plöjning, som gör att rötterna är intakta året runt och i flera år, säger Linda-Maria Mårtensson som är ansvarig för de olika projekten vid SLU Alnarp.

    Ännu finns det inga resultat klara men de kommer att presenteras under det kommande året. Forskningen ska sedan jämföras med forskning från Land institute för att se hur samma parametrar överrensstämmer.

    Utsäde på marknaden 2019

    Linda-Maria Mårtensson konstaterar att etableringen av försöken i Skåne har gått bra och att de nu går vidare för att undersöka hur mycket näring som krävs för att odla Kernza och var näringen hamnar i plantan (i kärnan, i strået eller i marken).

     Utsäde och mjöl från Kernza säljs än så länge på en liten nischmarknad i USA. Bröd bakat på mjölet med lågt gluteninnehåll säljs på restauranger i San Francisco och Minneapolis. Här en öl bryggd på Kernza.
    Utsäde och mjöl från Kernza säljs än så länge på en liten nischmarknad i USA. Bröd bakat på mjölet med lågt gluteninnehåll säljs på restauranger i San Francisco och Minneapolis. Här en öl bryggd på Kernza. FOTO: Jonatan Jacobson

    De tittar även på hur parametrar som kväveläckage, markstruktur, ogräsdynamik och hur det mikrobiologiska samhället skiljer sig åt mellan perenn spannmål i jämförelse med ettårig veteodling. Forskarna ska även kartlägga hur detta skiljer sig åt mellan äldre och yngre Kernzafält.

    I USA har utsäde från Kernza testats på marknaden i en liten skala, och utsäde ska säljas i större omfattning under 2019 . Inom en tio års-period hoppas forskarna att Kernza nått ungefär hälften av avkatsningsnivån av brödvete.

    – I Sverige finns det ett stort intresse från näringen att prova grödan, men det har inte blivit något konkret hittills, säger Linda-Maria Mårtensson.

    Det här är en exklusiv artikel från tidningen Lantmannen nummer 11 2017. Läs mer om Lantmannen här.

    LÄS OCKSÅ: Träd och buskar ska berika åkernLÄS OCKSÅ: Nya proteingrödor utmaning för grisnäringenLÄS OCKSÅ: Polis slog till mot svenska hampaodlare

    Om projektet med Kernza

    Det domesticerade vetegräset Kernza (Thinopyrum intermedium) är framtaget genom korsning av fodergräs med olika vetesorter.Forskning i Sverige sker inom förädling av flerårigt spannmål vid SLU Ultuna och på SITES Agroekologiska Fältexperiment (SAFE) vid SLU Alnarp. I försöket är ett av fyra jordbruksekosystem perenn stråsädsodling, där Kernza odlas ensam och tillsammans med lucern på 4 stycken 50 x 45 meters fält.

    Just nu pågår två parallella forskningsprojekt, fram till slutet av 2018 respektive slutet av 2019.

    Själva utvecklingsarbetet av grödan sker vid Land Institute i Kansas, där en utmaning för växtförädlarna har varit att kombinera vallodlingens flerårighet med den ettåriga spannmålsodlingens avkastningsnivåer, kornstorlek, kvalitet och stråstyrka.

    Avkastningsnivån varierar från cirka 1 ton/ha till en tredjedel av konventionellt vete.

    Användningsområdet kan vara likt övrig spannmål att göra öl, mjöl och gryn.

    Relaterade artiklar

    Till toppen