Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 20 oktober

    Vi har inte samma regler, Arla

    Inger Lise Sjöström skriver i ett svar till oss Sveriges mjölkbönder i ATL den 6 oktober att Arla har gemensamma regler för medlemmarna i alla länder. Detta är ett felaktigt påstående.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Arkivbild.
    Arkivbild. FOTO: Emil Langvad/TT

    Engelsmännen har inte krav på gödselbrunnar vilket vi har i Sverige. I Sverige får vi inte använda rasen belgisk blå, det får de i de andra länderna. Inte minst beteskravet är en ren diskriminering av svenska leverantörer. I andra Arlaländer har medlemmar ingen nollvision för sjuka djur som vi har, för att nämna ett par exempel.

    Läs mer: Mejeriernas krav knäcker böndernaLäs också: Replik: Arlas kvalitetsprogram är helt nödvändigt

    Det enda den ökande regelmängden innebär är att djurrättsterroristerna får ett allt lättare ”arbete” när det i stort sett inte finns en enda mjölkgård som uppfyller egenkontrollen i Arlagården.

    Att mjölkpriset stigit med 4 procent första halvåret 2020 är naturligtvis bra men nivån är ändå alldeles för låg för att svensk mjölkproduktion ska kunna överleva och långsiktigt växa. Det visar förprövningsstatistiken med all önskvärd tydlighet. Det byggs i stort sett ingenting och våra stallar blir allt äldre. Att mjölkinvägningen ligger still eller ökar svagt en kort period är inget som ändrar detta faktum.

    Om betalningsviljan för bra mat är låg är det enligt oss ett tecken på att man inte ska höja kraven utan det är ett tecken på att det ska produceras billigare, det vill säga med färre fördyrande regler. Du säger själv, Inger-Lise, att ”när vi nu går mot lågkonjunktur kommer konsumenterna förmodligen titta på priset än mer”. Vi håller med dig om det men hur ska vi klara det genom att ta på oss högre kostnader?

    Vi har aldrig ifrågasatt att vi har ett kvalitetsprogram. Vi hade fungerande kvalitetsprogram redan på 1970–80 talet. Analyser av fett, protein, bakterier och celltal samt antibiotikaförekomst har vi aldrig ifrågasatt.

    ”Att sjösätta ett uppdaterat kvalitetsprogram kräver en inkörningsperiod”, hävdar du. Med detta uttalande bekräftar du att det är en skärpning av kraven som många inte klarar. Detta samtidigt som vi måste producera billigare framöver. Denna ekvation går inte ihop. Vi har samma mjölkpris som på 1980-talet i nominella tal, realt är det nästan halverat. Då borde reglerna vara desamma.

    Läs mer: ”Dyrt när Arla går aktivisternas ärenden”Läs också: Replik: Kvalitetssystemen har formats i dialog

    Ingenstans i övrigt inom vare sig livsmedelsproduktion eller inom övriga näringslivet finns det företag som ställer exakt lika krav på sina leverantörer oavsett var det är i världen. Detta är såvitt vi vet Arla ensamma om.

    Vi behöver lika villkor. Det vill säga sänkt dieselskatt, avskaffat beteskrav, höjda grundavdrag med mera. Hur ska vi få våra politiker till det om vi hela tiden höjer kraven och kostnaderna själva?

    Styrelsen Sveriges mjölkbönder

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen