Marcus Frennemark

Fjolåret var snabbrörligt i fråga om höjningar av prisnoteringen på nötkött. Slakterierna brukar ha svårt att få ihop tillräckligt med slaktdjur under årets första kvartal. Så var det även 2022, men det var ändå långt mellan noteringshöjningarna i början på året.

article_Marcus_M-krönika.jpg

large_Marcus_M-krönika.jpg

medium_Marcus_M-krönika.jpg

puff_large_Marcus_M-krönika.jpg

puff_list_Marcus_M-krönika.jpg

puff_medium_Marcus_M-krönika.jpg

puff_small_Marcus_M-krönika.jpg

small_Marcus_M-krönika.jpg

thumbnail_Marcus_M-krönika.jpg

Marcus_M-krönika.jpg

I kvartal två gick proppen ur flaskan och prisökningarna duggade tätt fram till början på juli.Sedan låg noteringen stilla under resten av året, med undantag för att HK Scan sänkte en 50-öring i november med motiveringen att efterfrågan hade backat på ädla detaljer som ryggbiff och innanlår.Sammantaget lyfte de stora slakterierna sina öppna noteringar med 5,50 kronor per kilo slaktkropp under fjolåret.Bakgrunden till de frekventa höjningarna är förstås kostnadsexplosionen på framför allt energi och foder. Enligt produktionsmedelsindex steg dessa kostnader med närmare 35 procent under perioden november 2021 till november 2022 och satte all animalieproduktion under press.Är 5,50 kronor mer för biffen mycket eller lite? Tja, det beror på vad vi jämför med.Enligt Jordbruksverkets statistik steg snittbetalningen för ungtjur med 16 procent under 2022, men slaktgrisen steg med 26 procent. För mjölkpriset finns ingen offentlig statistik, men om vi betraktar Arla Foods á contopris som ett rättesnöre så steg detta med 42 procent under 2022. Och då har Arlamedlemmarna också lite efterbetalning att se fram emot.Kostnadsstrukturen ser naturligtvis olika ut i produktionsgrenarna, men nötköttsproduktionen verkar ha hamnat på efterkälken.Slakteriernas offentliga noteringar är en sak, vad de betalar i en specifik affär är en annan sak. Det betalas olika typer av tillägg, till glädje för vissa producenter men troligen till förfång för andra.De här dolda tilläggen skaver bland producenterna. En och annan gång ringer tipsare och vill att vi ska skriva om det, men samtidigt är det näst in till omöjligt att få någon missnöjd producent att ställa upp och tala om sin slakterirelation. Troligen för att man är rädd att det ska gå ut över affärerna.

Slakterier som slaktar fler än 20&nbsp;000 storboskap om året är skyldiga att rapportera sina priser till Jordbruksverket, som redovisar detta veckovis i ett snittpris för respektive djurkategori.Av grafiken ovan framgår att det finns en skillnad på 10-15 kronor mellan slakteriernas öppna noteringar och snittpriset. Den skillnaden förklaras till en del av ett schablontillägg för transporter och av ekotillägg. Men det finns mer att reda ut tycker Sveriges nötköttsproducenter, SNP, och tar ett spännande grepp för att ge producenterna mer och bättre information.SNP håller på att bygga en digital prisportal där uppfödaren ska kunna se det faktiska priset, inklusive eventuella tillägg, som betalats för en viss djurkategori, i ett visst område under en viss tid.Hur hamnar priserna i portalen? Jo, uppfödarna skickar sina digitala avräkningar in i systemet där de anonymiseras och läses in med automatik.Smart idé, men här finns också en svaghet: kommer tillräckligt många producenter att leverera data för att uppgifterna ska få någon relevans?Det finns närmare 15 000 företag som håller nötkreatur i en eller annan form, men bara cirka 2 000 av dem är medlemmar i SNP.Köttföretagen är klädsamt neutrala till projektet och påpekar att en aldrig så välfungerande portal inte ger mer pengar i systemet.Och har förstås en poäng i detta.Leder prisportalen till att vissa producenter förhandlar till sig bättre betalning så går det ut över andra producenter. I alla fall så länge inte uppköpande slakteri klarar av att effektivisera sin verksamhet och/eller ta ut bättre betalt av sina kunder.Men minns att en marknad med fullständig konkurrens &nbsp;enligt läroboken kännetecknas av ”symmetrisk information”, det vill säga att alla marknadsaktörer vet allt om produkten och om varandra. Även om detta är en teoretisk modell kan vi nog enas om att en marknad med välinformerade aktörer fungerar effektivare än motsatsen.Därför finns det all anledning att önska nötköttsproducenterna lycka till med planerna att sjösätta prisportalen under 2023.Lite transparens har ingen dött av.

Kan nötköttsproducenternas planerade prisportal ändra maktbalansen mellan slakterier och uppfödare? Den frågan får sitt svar under det kommande året.

Kan nötköttsproducenternas planerade prisportal ändra maktbalansen mellan slakterier och uppfödare? Den frågan får sitt svar under det kommande året.