Foderkrisen, som en följd av försommarens och sommarens torka med minskade vallskördar som följd, börjar nu skörda sina offer. Som ATL tidigare rapporterat är hästnäringen en sårbar näring. Även om mer än hälften av Sveriges hästhållare odlar eget grovfoder är det bara närmare 40 procent som odlar så att det täcker hela årsbehovet.
Foderbristen kan tvinga hästföretag att lägga ner
De kraftigt höjda foderpriserna tvingade fram ändring i ridverksamheten. Så blev det för Örstigsnäs ridskola.
Lena Karlsson
En stor andel, eller 76 procent, av hästarna finns också i tätorter eller tätortsnära.
Bristen på grovfoder och den stora efterfrågan har lett till stigande priser på hö, hösilage och halm. I många fall får hästägare betala det dubbla mot tidigare oavsett om man fått tag på svenskt foder eller valt import.
Samtidigt kommer allt fler rapporter om ridskolor och andra hästföretag som har svårt att klara verksamheten med de höjda foderpriserna.
Utanför Nyköping finns Örstigsnäs ridskola, som drivits av Elin och hennes mamma Camilla Larm. Men nu är ridskolan nedlagd och de tio hästarna på ridskolan redan sålda.
– Det var tungt. De har ju varit mina arbetskollegor, säger Elin Larm.
Strukturera om
Elin Larm och hennes mamma Camilla, som drivit ridskolan och inackorderingsstall i tre år, tog beslutet att lägga ner ridskolan redan i somras. Då togs beslutet utifrån att de vill ändra sin verksamhet.
– Vi hade tänkte strukturera om och satsa mer på min karriär med bland annat tävling och utbildning av hästar. Det var drömmen när vi köpte gården men det fungerade inte riktigt ihop med att driva ridskola, säger Elin Larm.
Tanken då var ändå att behålla ett antal hästar och låta elever som var intresserade stanna kvar som medryttare.
– Men när vi såg hur foderpriserna steg lämnade vi den tanken. Det skulle bli så mycket dyrare att det var få elever som skulle kunna betala vad det kostar, säger Elin Larm.
Köpt från Norrland
De har ingen egen foderproduktion utan har köpt in det grovfoder som behövts. I år har man kunnat säkra vinterfodret genom att köpa 200 hösilagebalar från Norrland samt en del foder lokalt. Till gården hör ingen större areal utan den mark som finns är arrenderad och används till hagar.
– Om det är kommer att bli normalpriser måste man börja tänka långsiktigt. Bland annat ska vi se över hur vi använder marken för att till exempel få mer bete och använda marken bättre än bara till hagar.
Det handlar om att utnyttja betesmarken effektivare genom planering och förbättra beten genom att så om vallar. På så sätt kan man utnyttja betet bättre som grovfoder.