Svidknott – så sprider de blåtunga

Svidknotten är ett par millimeter stora, storleken kan variera lite beroende på art.

– Svidknott har inte en utpräglad sugsnabel som myggor utan biter och äter ur såret. De använder sin saliv för att förhindra att blodet koagulerar och sprider på så sätt viruset via saliven till djuren. Virus som blåtunga är inte härdiga nog att överleva i miljön utan behöver komma direkt in i blodet på ett nytt värddjur, säger Tobias Lilja, forskare vid SVA.

Det finns enormt många olika arter av svidknott. Men i Sverige har vi framför allt ett artkomplex av svidknott.

Statliga pengar saknas

Ett artkomplex består av en grupp av arter som till och med för experterna är svåra att särskilja. Med hjälp av olika metoder, bland annat molekylära analysmetoder, går det att artbestämma svidknotten inom ett och samma komplex, men det är tidskrävande.

I några få EU-länder genomförs övervakning av svidknott, men i Sverige genomförs inte längre någon övervakning. Den data som finns tillgänglig över svidknotten samlades in 2008-2010 och då såg forskarna att Sverige har en vektorfri period mellan mitten av november till slutet av mars.

– Vi hade övervakning av svidknott i Sverige vid blåtungautbrottet 2008, säger Tobias Lilja.

I den sammanställning över svidknott som görs på EU-nivå i dag används svensk svidknottsdata från 2008-2010

– Vi har ingen statlig finansiering i dag för att bekosta övervakningen, säger Erika Chenais, statsveterinär vid SVA.

Svidknott sprider fler smittor

Hon förklarar att SVA gärna hade fortsatt övervaka svidknotten.

– Svidknottens aktiva period kan ha ändrats något sedan vår senaste övervakning. Den kan kanske starta en vecka tidigare och pågår kanske en vecka till. Men det vet vi alltså inte, säger Erika Chenais.

Med klimatförändringarna så sprider sig smittor norrut som till exempel epizootisk hemorragisk sjukdom som liknar blåtunga och också är en vektorburen sjukdom. I dag förekommer sjukdomen i Italien, Spanien, Portugal samt Frankrike. Även schmallenbergviruset är vektorburen och sprids via svidknott. Senast i början av 2023 upptäcktes viruset hos både lamm och kalv i Sverige.  

– Det hade varit intressant att övervaka förekomsten av svidknott för att kunna göra modelleringar på detaljnivå när, var och hur svidknotten påverkas av miljö, klimat och väderfaktorer, säger Erika Chenais.

Så ska svidknott samlas in

Det är endast tack vare forskningsfinansiering som svidknott kan studeras i Sverige. I vinter kommer SVA och SLU att studera i vilken utsträckning svidknott trivs i djurstallar under vintern.

I ett par utvalda djurstallar i södra Sverige kommer svidknottsfällor att sättas ut.  

– Vi kommer att använda UV-ljus som lockar till sig de här flygande svidknotten och sedan har vi en fläkt som blåser ner dem i en fångstburk. I botten på burken har vi etanol som gör att svidknotten dör, säger Tobias Lilja.

Projektet är tvåårigt och resultaten kommer förhoppningsvis att ge ledtrådar till både forskare och djurägare för hur djur på bästa sätt kan skyddas från smittor som blåtunga.