facebooktwittermail

Nya proteinfoder prövning för grisnäringen

Herning

Insekter, klöverkoncentrat eller sjöstjärnor? Alternativen är många när dansk grisproduktion söker ersätta sojan som allenarådande proteinfodermedel.

FOTO: ANDERS FÄLLMAN

Sojamjöl passar utmärkt i grisfodret, men ifrågasätts på miljömässiga grunder. Konkurrensen om sojaråvaran ökar också i takt med befolkningstillväxten. För ekologiska producenter brådskar det eftersom fodret ska vara 100 procent ekologiskt redan 2018. Det finns många skäl för dansk grisproduktion att se sig om efter närproducerade alternativ.

Jan Værum Nørgaard, docent vid Århus Universitet, presenterade några alternativ vid Svinekongressen i danska Herning. Universitetet driver flera stora projekt som utforskar nya proteinkällor.

Stopp för insekter

Insekter är en möjlighet. Daggmaskar, flug- och mjölbaggelarver har råproteinhalter på 42-63 procent och det finns redan produktion i gång i Nederländerna. Aminosyraprofilen i insekterna passar väl mot behoven i ekologisk grisuppfödning.

PREMIUM Näringsrika kryp killar skönt i kistan

– Insekter kan förädla lågvärdig biomassa till protein med hög effektivitet och det finns potential att skala upp till storskalig produktion, säger Jan Værum Nørgaard.

Men regelverket släpar efter. Det är inte tillåtet att utfodra grisar med insekter enligt EU:s nuvarande regelverk.

Daggmaskar - tänkbar proteinföda till gris i framtiden.
Daggmaskar - tänkbar proteinföda till gris i framtiden.

Förädling en utmaning

Gröna proteiner, förädlade från klöver och/eller gräs, är en annan möjlighet. Här pågår det försöksprojekt med att koncentrera växtsaften från klöver och rajgräs till högvärdigt protein. Klöver kan nå 34-35 procents råproteinhalt, rajgräs cirka 24 procent.

– Odlingen av klöver och gräs innebär inga svårigheter, men förädlingen har en bit kvar. Att skala upp processen från laboratorium till fullskala är en utmaning, säger Jan Værum Nørgaard.

Proteinfoder till grisar kan hämtas ur havet. Musslor och sjöstjärnor är exempel på blått protein. Musslor innehåller cirka 60 procent råprotein, sjöstjärnor ligger lite lägre med 38-45 procent råprotein.

FOTO: MARCUS FRENNEMARK

Landar på miljökontot

Musslor fiskas och odlas redan idag och den odlingen kan utökas flerfaldigt. Musslorna har dessutom fördelen att de renar vattnet där de odlas Ett hektar musselodling kan plocka upp 600-900 kilo kväve och 30-40 kilo fosfor ur havet. Att utfodra med musslor kan tillgodoräknas dansk grisproduktion på miljökontot.

Musslor odlas och fiskas för humankonsumtion och i den kontexten är sjöstjärnor en skadegörare eftersom de äter musslor.

Lovande sjöstjärneförsök

Men sjöstjärnan är tämligen lättfiskad och kan enkelt bearbetas till mjöl. Det finns redan lovande utfodringsförsök där sjöstjärnemjöl blandats in i smågrisarnas foder.

– Sjöstjärnor finns alltså på marknaden. Musslor för foder kan komma inom tre år. Insekter är intressant men tar lite längre tid, 2-5 år, eftersom det ska godkännas av EU och Fødevarstyrelsen, säger Jan Værum Nørgaard.

PREMIUM: Därför tvekar forskarna om labbodlat kött

LÄS OCKSÅ: Ska han lyckas knäcka nöten till storskalig odling av valnöt och mandel?

LÄS OCKSÅ: Grisslakten ökar - optimismen är tillbaka