Utredningen föreslår undantag från beteskrav för mjölkkor i lösdrift

I februari i fjol meddelade regeringen att en ny statlig djurskyddsutredning ska tillsättas för att undersöka hur konkurrenskraften ska öka i animalieproduktionen. 

Utredningens syfte var att ta fram möjliga åtgärder och förslag på enklare regler för att öka lönsamheten och samtidigt bibehålla höga krav på djurhållningen.

– Varför lämnar jag förslag på att det ska vara möjligt att undanta mjölkkor från beteskravet? När jag tittar på hur det ser ut i mjölkproduktionen så är konkurrenskraften inom mjölkproduktionen inte tillräckligt bra, säger Elisabeth Nilsson på presskonferensen innan hon fortsätter:

– Bete har brett stöd både bland konsumenter, samhället och bland mjölkbönder. Men det finns situationer där man behöver större flexiblitetet. Beteskravet kan hindra nödvändig utveckling av svensk mjölkproduktion.

”Korna kommer vara ute ändå”

Kritiker har befarat att ett slopat beteskrav kommer att innebära att många väljer att hålla sina kor inne av lönsamhetsskäl. På presskonferensen motsätter sig Elisabeth Nilsson denna bild.

– Korna kommer i mycket stor utsträckning vara ute ändå. Tittar vi i Finland, där det inte finns beteskrav, är det fortfarande en stor del av djuren som är ute.

Elisabeth Nilsson lyfter fram att det finns många positiva effekter av bete, men också negativa saker. 

– Sedan denna lagstiftning sattes har mycket förändras om man ser till hur ladugårdarna såg ut på den tiden. Djuren går nu fritt i ladugårdar. Och vad är viktigt för djuren? De ska kunna ligga bekvämt, röra sig fritt och det var inte möjligt i de gamla ladugårdarna.

Kullgren: Beteskravet togs fram i en annan tid

Även landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) lyfter fram att beteskravet togs fram i en annan tid – men han vill ändå inte lova att förslaget kommer att bli verklighet.

– Det är för tidigt att säga att det här kommer vi att göra. Vi remitterar förslaget och det diskuteras i regeringen inom de rutiner vi har.

Dessutom föreslår Elisabeth Nilsson:

En minskning av vargstammen och höjd ersättning vid rovdjursangrepp, att skyddsjakt på dovhjort, kronhjort och rådjur ska kunna ske utan tillstånd från länsstyrelsen, samt statliga kreditgarantier eller annat finansiellt instrument på en miljard kronor för investeringar i lantbruksföretag.

Redan på förhand har spekulationerna tagit fart om utredningen kommer att föreslå en förändring av den svenska beteslagstiftningen för mjölkkor. 

Norrmejerier gick på onsdagen ut med ett pressmeddelande om att de kommer att stå upp för beteskravet, oavsett vad utredaren lämnar för förslag och om lagen i framtiden kommer att göras om eller inte. Medan LRF sedan ett stämmobeslut 2020 har arbetat för att slopa beteskravet för kor i lösdrift.

Senast frågan var på tapeten inom politiken var i juli 2020, då regeringen skickade in ett nytt förslag om en ny djurskyddslag till Lagrådet. Då fanns det inte några förändringar i kravet på att mjölkkor måste ha tillgång till bete.