Cecilia Persson

article_1675174320127.jpeg

large_1675174320127.jpeg

medium_1675174320127.jpeg

1675174320127.jpeg

2023 hälsar välkommen i bister blåst. Konjunkturen är svagare och hushållen letar efter röda prislappar.&nbsp;Men det finns också annat som konsumenten tycker är viktigare och viktigare, inte minst när de köper kött.&nbsp;

Majsan Pense, profilerad kategorichef för kött och fisk på Coop, höll i vinter en intressant dragning när Svenska köttföretagen arrangerade ett seminarium om sin strategi för ökad svensk köttproduktion.&nbsp;Hennes tydligaste medskick till branschen var att svenskarna vill ha mer och mer styckpriser i det här läget.&nbsp;Alltså – ett paket med fyra fläskkotletter ska kosta ungefär lika mycket varje gång. Biffar i bit med svensk flagga på paketen ska se ungefär likadana ut och väga detsamma. Det kräver jämnare djur till slakt. Coop hoppas på ett minskat viktintervall.&nbsp;Den visionen är långt borta. Ojämna storlekar och skiftande kvalitet är ett känt dilemma för lammnäringen, men Majsan Pense pratade både om gris och nöt. Framför allt det senare:&nbsp;– Nötköttet i Sverige har en alldeles för ojämn kvalitet... Har vi tio paket ute i disk kan det vara extrem skillnad på de tio olika paketen. Det är inte bra, sa hon och fick medhåll från den kända kocken Fredrik Eriksson som också stod på talarlistan.Hushållen vill äta svenskt men också ha det mer förutsägbart, inte minst nu när många har fått mindre pengar att röra sig med.&nbsp;– Då blir det allt viktigare att de detaljer som kommer in till våra packnings- och skivningsanläggningar har samma storlek, sa Majsan Pense.&nbsp;Ett av hennes förslag var mer köttraskorsningar i mjölkproduktionen. Det skulle ge ett bättre köttutbyte. I den frågan har tyskarna kommit längre, menar hon.&nbsp;

Att handeln hoppas på jämnare djur, i en tid då många gårdar kämpar för att klara sig, kan sticka i ögonen.&nbsp;Men samtidigt, att prata jämnhet och kvalitet kan mycket väl ligga alltmer i tiden. Om inte primärproduktionen är med och jobbar fram en rimlig praxis kan säljledets förväntningar hamna för långt upp i det blå.&nbsp;Ett mått av önsketänkande kom fram i en pågående projektstudie från köttbranschen och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. En av frågorna handlade om vad handeln hade för idealvikt på en hel svensk ryggbiff. Svaret landade i ett i ett intervall på mellan 4,3 och 5,3 kilo.&nbsp;Men en biff på drygt fem kilo skulle kräva djur som väger runt 425 kilo vid slakt. &nbsp;– Blir djuren så här pass stora så kan det också bli svårt att hantera dem. Slakterierna är inte riktigt gjorda för de här stora slaktkropparna, sa SLU-forskaren Katarina Arvidsson Segerkvist under seminariet.Tack vare studier med en grupp av SLU:s egna nötdjur har branschen kunnat visa att en mer rimlig slaktvikt snarare toppar på 375 kilo, och ryggbiffen (med hög kvalitet på smak och konsistens) skulle ligga på 3,4-4,6 kilo – något som handeln nu har informerats om. &nbsp; &nbsp;

SLU och Svenska Köttföretagen undersöker om det går att ta fram en ny bedömningsmodell som förutsäger köttkvaliteten hos ett nötkreatur. Mer marmorering skulle till exempel ge mer poäng. Inget är färdigt eller publicerat, men arbetet pågår.&nbsp;Betala bara mer så är problemet löst, är lätt att tänka. Visst ligger det mycket i det.&nbsp;Men slakteriernas klassningssystem med alla sina avdrag och tillägg är en diger uppgift att klara av. Ta bara lammproducenter som kan se sitt pris sjunka snabbt så fort fettnivån är för hög. Kanske behöver verktygslådan göras om?&nbsp;Köttkonsumtionen är dalande för de flesta djurslag efter decennier av stadig ökning. Det är faktiskt bara kyckling- och fågelproduktionen som väntas öka i EU fram till år 2032. Antalet trynen bedöms minska med 1 procent per år. Kinas import av europeisk gris väntas rasa med 72 procent till 2032, och vägs bara delvis upp av att södra Afrika och Sydkorea väntas köpa betydligt mer framöver.&nbsp;Nötkreaturen minskar med nio procent fram till 2032, om EU-kommissionens prognos slår in. Köttdjursuppfödningen minskar mest, medan ”bara” mjölkproduktionen minskar &nbsp;med 0,2 procent per år fram till 2032. Kanske finns förutsättningarna för mer köttras i mjölkproduktionen i framtiden?&nbsp;Men tillbaka till 2023.&nbsp;Är det verkligen ryggbiffens och det lyxigare köttets tid nu, kan man undra?&nbsp;Ja, delvis. Även premiumsegmentet har fortfarande luckor att fylla, berättade Majsan Pense. Det gäller bland annat för grisköttet där ett svenskt Ibérico-alternativ* är välkommet.Men visst, det säljs också väldigt mycket färs. &nbsp;

*Iberico-grisar är av rasen Pata Negra, lever i Spanien och den finaste skinkan kommer från frigående grisar med fri utevistelse året runt, som mot slutet av uppfödningen utfodras med ekollon.&nbsp;

Sverige går i täten när det gäller god djurhållning – men fler kunder efterfrågar nu även en annan sak när de går till köttdisken.

Ojämn kvalitet på svenskt nötkött bekymrar handeln.

God djurhållning viktigt – men kunder frågar nu efter något annat

Marknad

svenskarna vill ha mer och mer styckpriser i det här läget. 
Alltså – ett paket med fyra fläskkotletter ska kosta ungefär lika mycket varje gång. Biffar i bit med svensk flagga på paketen ska se ungefär likadana ut och väga detsamma. Det kräver jämnare djur till slakt. Coop hoppas på ett minskat viktintervall. 