Cecilia Persson

Pia Qvarnström har testat andra baljväxter också men fastnade för den gula ärtan.  

1677225312100.jpeg

Svenska gula ärter ska hålla ångan uppe i Lantmännens blivande ärtproteinfabrik i Lidköping.I början av 2026 ska den nya anläggningen vara igång och kunna producera 7 000 ton av sitt koncentrerade ärtprotein, eller proteinisolat, per år.&nbsp;

Det motsvarar sju procent av den växande europeiska marknaden för gröna proteiner i mat och dryck.&nbsp;För att lyckas behövs mycket råvara. Lantmännen räknar med att ytterligare 12 000 - 15 000 hektar med gula ärter behöver odlas i Sverige om ett par år:&nbsp;– I princip behöver man nästan fördubbla odlingen som finns idag. Odlingen av ärtor kommer att behöva öka i hela landet, säger Per Gerhardsson, inköpschef för spannmål på Lantmännen.

Visionsbild av Lantmännens kommande ärtproteinfabrik i Lidköping.

1677225532660.jpeg

I år börjar lagren med utsäde byggas upp. Ungefär 2 000 ton extra bruksutsäde ska lagras per år fram till 2025, utöver den volym som Lantmännen redan producerar.&nbsp;Den här säsongen ska ett hundratal utsädesodlare odla ärtor på kontrakt, och flera är nytillkomna.<h2>Ekonomin viktigast</h2>Men jämfört med höstvete, som i snitt avkastar åtta ton per hektar, ligger ärta en bit under hälften av det. Och även om betalningen stigit något, har grödan ännu långt kvar till vete- och rapspriserna i dagsläget.Vad blir viktigast för att ni ska lyckas få all råvara till fabriken?&nbsp;– I grunden är det odlingsekonomin. Där finns en stor efterfrågan i Sverige och internationellt på ärtor. Ärtproteinet är eftertraktat. Om marknaden vill ha en större odling av ärta behöver marknaden ge en ersättning som gör ärtan mer intressant för fler odlare, säger Per Gerhardsson.

Läs också: <a href="https://www.atl.nu/han-borjar-odla-artutsade-igen">Efter stoppet - börjar med ärtutsäde igen</a>

Mest tror han att odlingen kommer att öka i Mälardalen, det område som i dag producerar mest ärter.&nbsp;

Per Gerhardsson, inköpschef Spannmål Lantmännen.

1675692831572.jpeg

<h2>Rådgivaren: ”Gäller att hålla sin växtföljd”</h2>Men att fördubbla och hålla i en större ärtodling i Sverige blir en komplex uppgift, menar växtodlingsrådgivaren och ärtodlaren Elisabeth Thisner.&nbsp;Växtföljden är en utmaning. Rådet är att inte odla ärta eller andra baljväxter på samma fält oftare än vart åttonde år.&nbsp;– Det är en riskgröda, så det är gäller verkligen att hålla sin växtföljd, säger hon.

1675692889018.jpeg

Själv fick Elisabeth Thisner vänta i 15 år innan hon började med ärtodling igen på sin arrendegård i Torsö i Västergötland, eftersom det tidigare hade odlats ärtutsäde för konservärter på åkrarna. Marken behövde ligga i karantän på grund av risken för sporer från svampen som orsakar ärtrotröta.&nbsp;&nbsp;– Sen är det en ganska kinkig gröda, med grunt rotsystem. Den tål inte torka och tål inte blöta så bra, säger hon.&nbsp;

5 tips till blivande ärtodlaren* Ha 8 år mellan ärt/böna på samma fält* Är du osäker på vad som odlats på fältet historiskt? Ta jordprover!* Välj väldränerade och kalkade fält med lucker jord.* Tröska mogna ärter direkt. * Hantera ärter skonsamt både i tröska och tork. Annars fungerar de bra att torka och lagra hemma på gården.&nbsp;Källa: Elisabeth Thisner

Hon tycker att Lantmännens ärtsatsning är bra för svenskt lantbruk, men betalningen till odlarna måste vara hög:- Funderingen är ju hur de ska få ihop tillräckligt med mark. Det kommer nog att bli utspritt och lite plottrigt.&nbsp;Det blir också svårt att kunna räkna med djurgårdarna, som behöver proteinet själva. Många odlar redan ärta ihop med annan vårsäd för att göra proteinrikt helsädesensilage menar Elisabeth Thisner.&nbsp;– Snarare blir det gårdar som inte har den styvaste leran, som har kalkat och väldränerat som kommer att odla ärtor tror jag. I botten måste det vara ett bra fält.

Även om det finns utmaningar i odlingen är ärta också en välkommen avbrottsgröda på många gårdar. Den sprider ut tröskningen eftersom den skördas tidigt och behöver inte gödslas med kväve. Dessutom är den en bra saneringsgröda, tillexempel om man har med cystnematoder i vårsäd, betonar hon.&nbsp;Elisabeth Thisners råd till nya odlare är att alltid ta prover på tilltänkta fält för att se om det finns sporer av ärtrotröta i marken och agera efter det.&nbsp;– Chansa inte på jordar som är sämre. Dräneringen är viktig. Ärtor drunknar lätt och är känsliga för syrebrist, säger hon.

ingrid2-lantmannen_bredd.jpg

<h3>Lantmännen Biorefineries</h3>Har 345 anställda och tre anläggningar - Norrköping, Kimstad och Lidköping.&nbsp;Omsätter cirka 4,4 miljarder kronor.Förädlar vete, havre och rester från livsmedelsindustrin.

<h3>Proteinisolatet</h3>I den blivande ärtproteinfabriken i Lidköping ska torkade gula ärtor skalas, hackas och våt-separeras till ett högkoncentrerat och smakneutralt proteinpulver, eller ett så kallat proteinisolat.&nbsp;Det används i livsmedelsindustrin till bland annatSportdryck och sportbarsBageriVegetariska proteinalternativ

<h3>Läs också:</h3><a href="https://www.atl.nu/lantmannen-bygger-proteinfabrik-i-lidkoping-for-en-miljard">Lantmännen bygger proteinfabrik i Lidköping för en miljard</a><a href="https://www.atl.nu/backahill-redo-att-gora-nya-investeringar-i-bjuv">Backahill redo att satsa i Bjuv</a><a href="https://www.atl.nu/intresset-for-kvavefixerande-grodor-okar">Intresset för kvävefixerande grödor ökar</a>

Lantmännens miljardinvestering i en ny ärtproteinfabrik ritar om odlingslandskapet. Dubbelt så mycket foderärter måste odlas inom ett par år och i år börjar utsädesodlingen skalas upp.&nbsp;

Odlarekonomin - en av stora utmaningar när ärtodlingen behöver öka med 15 000 hektar.