Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 6 september

    Grovfoderbrist på Öland och Gotland: ”Läget är värre än i fjol”

    Det råder stor brist på grovfoder på både Öland och Gotland och många djurbönder har endast fått ihop en vallskörd. Betesmarkerna är torra och på Öland tvingas många redan nu stödutfodra dina djur.

     Det råder stor brist på grovfoder på södra Gotland och många djurbönder har knappt fått ihop en vallskörd.
    Det råder stor brist på grovfoder på södra Gotland och många djurbönder har knappt fått ihop en vallskörd. FOTO: Privat

    På Öland blev årets förstaskörd av vall normal, men den torra försommaren drabbade andraskörden. Tredjeskörden, som brukar bli bra, var betydligt sämre än ett normalår.

    – Många öländska bönder står inför samma situation som förra året och grovfoderlagren gapar lika tomma som i fjol, säger Hans Romarker, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet i Kalmar.

    På grannön Gotland är läget detsamma. Cecilia Hejdenberg driver lantbruk med köttproduktion på södra Gotland.

    – Jag hade inte i min vildaste fantasi kunna tro att det skulle bli ett sådant år till. Läget är värre än i fjol, säger hon.

    Men grovfoderbristen på Öland och Gotland är inte representativ för läget i övriga Sverige. Som ATL tidigare rapporterat ser det över lag ut att bli ett bra grovfoderår både vad gäller volym och kvalitet. Torrt väder och brist på nederbörd ligger bakom de stora lokala skillnaderna.

    Äntligen regn på södra Gotland

    I fjol kom regnet i månadsskiftet juli-augusti. I år kom regnet först för ett par dagar sedan och nu är Cecilia Hejdenberg osäker på att vallen kommer att börja växa igen.

    – Nu behöver vi lite värme igen. Och även fast det är väldigt torrt här varje år så brukar vallarna inte se ut som det gör nu ett normalår. I år är det helt brunt.

     För att lösa foderbristen har Cecilia Hejdenberg valt att anpassa djurantalet så att de kan producera eget foder till sina djur.
    För att lösa foderbristen har Cecilia Hejdenberg valt att anpassa djurantalet så att de kan producera eget foder till sina djur. FOTO: Privat

    Hur gör ni för att lösa er foderbrist?

    – Tidigare har vi köpt in foder i stort sett varje år. Nu anpassar vi djurantalet i stället för vi kan inte ha mer djur än att vi har foder själva.

    På gården finns drygt 150 tackor med lamm och 15 dikor med kalvar samt ungdjur, totalt 39 nötdjur. I år räknar hon med att slakta alla tackor som inte blir dräktiga i början av december och kanske sälja några livkvigor.

    Betet räcker inte

    På Öland har betesmarkerna det tufft i år på grund av torka och både på Öland och i Kalmar har flera djurbönder redan tvingats börja stödutfodra sina djur.

    – Det är redan brist på sina håll och detta gör att det skördade grovfodret går åt fortare eftersom fodersäsongen blir längre, säger Hans Romarker.

    – Normalt sett ska man inte behöva stödutfodra redan nu. Ett normalår är det först en eller två månader fram när näringsvärdet går ner som man brukar behöva stödutfodra.

    Betessituationen verkar däremot inte vara lika akut på Gotland och Cecilia Hejdenbergs djur betar även på andra lantbrukares marker.

    – Om det finns gräs kommer mina djur få äta det, oavsett om det är gult eller grönt. Att börja med vinterfoder redan nu är helt otänkbart.

    Testar nya strategier

    På Öland var en taktik bland djurbönder att öka sin vallodling i år för att undvika ännu ett år med brist på grovfoder. En del plockade bort spannmål och ersatte det med helsäd, vall och majs, men majsskörden har också blivit sämre än normalt vilket gör att det inte går att fylla ut vallen med majs i någon större utsträckning. Nu ger den minskade spannmålsarealen konsekvenser.

    – Det gör att det inte varit lika mycket spannmål att tröska här och halmskörden blir mindre. Det ut som att många kommer behöva köpa in halm i år igen. Men som tur är finns det gott om halm i år till skillnad från i fjol, säger Hans Romarker.

    Relaterade artiklar

    Till toppen