Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 19 oktober 2017

    Brister hos Lantmännen förstörde spannmål

    Spannmålshögar med mögelklumpar på anläggningen i Tidan har väckt oro bland lantbrukare. Det här partiet kommer inte användas som foderråvara i Lantmännens foderproduktion, enligt nytt beslut.

    En viktig orsak till att spannmålen blivit liggande för länge på Lantmännens anläggning i Tidan är att en av torkarna kraschat.

    – Vi skulle ha haft bättre fart på detta från början och kört undan varan, säger Mikael Jeppsson, chef på spannmålsenheten Lantmännen Lantbruk.

    FOTO: Göran Berglund

    Problemen som uppmärksammats i tidningen Land Lantbruk har lett till att många djurbönder oroar sig för att den undermåliga spannmålen ska gå in i foderproduktionen. Detta skulle i så fall kunna leda till sjuka djur.

    ”Tar inga risker”

    – Vi har hamnat i bakvattnet när det gäller Tidan men vi kommer inte att ta några risker överhuvudtaget när det gäller att något går till foder som inte är lämpligt som foder, säger han.

    På grund av oron i lantbrukarled har det tagits beslut om att inte använda det här partiet till foderråvara i Lantmännens foderproduktion, oavsett om analyser visar att det är okej eller inte. Nu ska varan torkas och tas prov på för bland annat mögelgifter och bakterier för att få en uppfattning om kvalitén. Utifrån det kommer spannmålen att sorteras innan det bestäms vad den ska användas till. Totalt handlar det om 700 till 800 ton spannmål, enligt Lantmännens egen bedömning. Om analysresultaten visar att det är okej kan det eventuellt användas för export.

    – Men jag är rädd för att en del av detta kommer att klassas ner till energi, säger han.

    Belastar resultatet

    Nedklassningen ska inte påverka Lantmännens betalning till lantbrukare.

    – Vi får ta det här på vårt resultat. Bedriver man spannmålsverksamhet har man alltid en del nedklassningskostnader, säger han.

     Lantmännens spannmålschef Mikael Jeppsson.
    Lantmännens spannmålschef Mikael Jeppsson.

    ATL:s läsare har också hört av sig och påpekat att det förekommit liknade problem vid Strängnäskvarnen (tidigare Strängnäs Valskvarn) vilket Mikael Jeppsson varken bekräftar eller dementerar eftersom han inte känner till detta. Trots att den mycket stora skörden skett under regniga förhållanden i år har problem vid platthanteringen av spannmål inte varit större än andra år, menar Mikael Jeppsson.

    – Att det blir vått på plattan innebär inga stora bekymmer. Man måste få till stora jämna högar så att vattnet rinner ned längs kanterna, säger han.

    LÄS OCKSÅ: Lantmännen backar – kan betala tillbaka miljonerLÄS OCKSÅ: Kritik mot Lantmännen för sen hämtningPREMIUM: Avräkningen blev en kalldusch

    Relaterade artiklar

    Till toppen