”Sveriges lantbrukare är välutbildade och kreativa”
Ekologisk produktion är inte viktigare för framtidens jordbruk än andra produktionsformer. Svenska lantbrukare har den kunskap och kreativitet som krävs för att möta en kris, skriver Kersti Linderholm i sin slutreplik.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Jag tolkar Krav:s replik att påståendena i rapporten ”Ingen beredskap utan eko” inte går att försvara. Eko är lika beroende av växtnäring och växtskydd som andra. Ekogårdar är inte mer småskaliga eller har mer viktig biologisk mångfald. Den absolut dominerande djurhållningen inom eko är mjölk och nötkött och där är skillnaderna marginella och produkterna identiska med det som produceras av de vanliga kollegorna.
I repliken hävdar Krav att ekologiska odlares erfarenhet och kunskap är unik. Men utbildningsnivån är hög inom lantbrukarkåren, vilket ger kunskap som kan nyttjas vid förändrade förhållanden. En lärdom från kriser är att man inte kan förutse vad som kommer hända. Då är det viktigt med öppenhet för olika lösningar. Men det ekologiska regelverket ger lite utrymme för kreativa lösningar. De vanliga jordbrukarna får arbeta inom miljö- och djurskyddslagarnas ramar och har därför större möjligheter i situationer som är svåra att förutse.
Nej, ekologisk produktion är inte viktig för framtidens jordbruk och vi behöver verkligen inte nya nationella mål för eko. Det har vi provat under lång tid och det gav bara en ekonomisk kil mellan de vanliga jordbrukarna och de ekologiska, samt massa påhittade påståenden om eko. Eko handlar om att tjäna pengar, vilket givetvis är bra, men det ska inte ske på andras bekostnad och med lögnaktiga påståenden. Självklart utvecklas jordbrukssektorn mot mer klimat- och miljövänliga metoder utan denna ständiga diskussion om ekos förträfflighet som inte bevisats under svenska förhållanden.
Kersti Linderholm
Agronomie doktor