Ingen enighet om genomredigering i Bryssel
Ekologisk odling, självbestämmande, spårbarhet och patent oroar tveksamma EU-länder.

Det kommer att dröja innan EU är redo för genomredigerade grödor utan gmo-märkning. Spaniens jordbruksminister Luis Planas Puchades fick ge upp förhoppningarna om att leda jordbruksministerrådet till enighet innan det spanska ordförandeskapet lämnar över till Belgien vid årsskiftet. Vid en presskonferens på måndagkvällen påpekade han att USA och Storbritannien redan stiftat liknande lagar och han varnade för vad som kan hända om lagstiftningsprocessen inte når i mål före EU-valet i juni.
– Då skjuter vi fram allt till 2025 och missar tekniktåget. För våra partners och konkurrenter är redan engagerade i den här processen.
Samexistens stötesten
Medan länder som Sverige och Danmark helst vill att även ekologiska lantbrukare ska kunna använda genomredigerade grödor är fler EU-länder måna om att tillräckligt görs för att hindra att ekologisk växtodling av misstag får inslag av genomredigerade grödor. Ett antal medlemsstater vill av bland annat den anledningen se striktare regler för spårbarhet och märkning.
Flera länder vill också ha möjlighet att helt förbjuda genomredigerade grödor i det inhemska jordbruket. I det liggande förslaget är det bara möjligt för den så kallade NGT2-kategorin, där grödan förändrats på ett sätt som inte hade kunnat ske på naturlig väg. Om det ska gälla särskilda patentregler för genomredigering är en annan stötesten på vägen till en överenskommelse.
EU-kommissionen tittar på patentfrågan, försäkrade den ansvariga EU-kommissionären, Stella Kyriakides. Hon lyfte också den nya teknikens potential att göra jordbruket mer motståndskraftigt i ett förändrat klimat.
– Många av er har nämnt att de klimatförändringar och extrema väderhändelser som vi alla ser verkligen hotar EU:s och världens jordbruksproduktion. Bioteknik och nya genomiska tekniker kommer inte att lösa alla problem, men de är verktyg vi har tillgång till, och verktyg vi inte har råd att inte använda.
Svensk besvikelse
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) var inför mötet pessimistisk över möjligheterna att nå en överenskommelse, men hoppades på att få fel.
– För svenskt vidkommande är det en besvikelse att vi inte kunde landa ner i en allmän riktlinje här i dag. Vi har ju gjort en hel del eftergifter i förhandlingarna för vi har värderat framsteg överhuvudtaget högre än att vi skulle få precis som vi ville.
EU-parlamentet väntas rösta om sin ingångsposition i förhandlingarna med medlemsländerna i februari.
Ny lagstiftning för nya genomiska tekniker
I dag faller genomredigerade grödor under EU:s gmo-lagstiftning. EU-kommissionen lade i juli ett förslag där man skiljer på NGT-grödor som hade kunnat uppstå på naturlig väg eller genom konventionell växtförädling och sådana där artfrämmande gener eller andra förändringar introducerats som inte hade kunnat ske på något annat sätt. De förstnämnda, NGT1, ska hanteras i stort som konventionella grödor, de sistnämnda, NGT2, ligger kvar i gmo-regelverket. NGT1-grödor måste dock verifieras, registreras och märkas. NGT1-grödor ska inte få användas i ekologisk odling.
