Sara Johansson

Rund plastburk med groddar i. Text i svart färg på burken.

_MG_2546.jpg

<p>Den 25 juli 2018 krossade EU-domstolen växtförädlardrömmar och väckte ekoodlarhopp. Den <a href="https://www.atl.nu/kraven-skarps-pa-genredigerade-grodor">slog fast att genredigerade grödor</a> omfattas av EU:s lagstiftning för genmodifiering.</p>

<p>De hamnade därmed i den godkännandefil som är så långsam att den i praktiken står still. Ingen ny GMO-gröda har godkänts för odling i EU sedan 2010, och den enda som växer i unionen i dag, en glyfosattolerant majs, fick grönt ljus 1998. Att det är någon nära förestående förändring på gång i lagstiftningen kring genmodifiering är det ingen som tror och genredigeringsförespråkarna hade hoppats att den nya tekniken var en avfart till en snabbare väg mot&nbsp; EU-marknaden.&nbsp;</p><p>På andra sidan av debatten hade ekologiska bönder oroat sig för att grödor framtagna med en teknik som ändrar genomet och inte går att skilja från konventionellt förädlade skulle ses som vilka växter som helst.</p><p>Förhoppningarna och oron skruvas nu upp. I juni väntas EU-kommissionen presentera ett förslag för hur ”nya genomiska tekniker” ska hanteras. På Euroseeds, en branschorganisation för europeiska växtförädlings- och utsädesföretag, hoppas man på ett förslag som gör att grödor som inte tillförts främmande DNA betraktas som konventionella. Det ligger i linje med hur en del andra länder, inklusive växtodlingsjättar som Argentina, Brasilien, Kanada och USA har anpassat sin lagstiftning till den nya tekniken.</p><p>– Det hade varit bra för den internationella handeln också, säger Petra Jorasch på Euroseeds.</p>

Petra Jorasch.jpg

<h2>Föredrar status quo</h2><p>Hos Ifoam EU, det europeiska eko-jordbrukets branschorganisation, önskar man ett annat resultat. Att ekologiska grödor kan följas genom hela livsmedelskedjan är högsta prioritet och det blir enligt organisationen omöjligt om genredigerade grödor, som inte kan skiljas från traditionellt förädlade, börjar spridas i EU utan de höga spårbarhetskrav som GMO-regelverket ställer.</p><p>– Det bästa vore om status quo upprätthålls, säger Helene Schmutzler på organisationen.</p><p>Genredigeringens tillskyndare påpekar att det redan finns grödor som inte omfattas av GMO-lagstiftningen men inte får användas i ekologiskt jordbruk. Om ekojordbruket kan hantera dem, varför inte också genredigerade grödor?</p><p>– De första genteknikerna började användas på 1920-talet, långt före det fanns någon EU-lagstiftning. När EU började reglera genmodifiering var de så etablerade att det var praktiskt omöjligt att få med dem i regelverket, säger Helene Schmutzler.&nbsp;</p>

Per Hofvander2.jpg

<h2>”Det mesta hamnar i en extrem långbänk”</h2><p>SLU-forskaren Per Hofvander, som använder genredigering i sitt arbete med potatis och vete, vill se ett system där förändringarna i genomet avgör. För mutationer som har uppstått på samma sätt som sker i traditionell växtförädling bör det vara fritt fram. Men om DNA har flyttats kan en expertgrupp bedöma om förändringen kräver den grundligare granskning som gäller för genmodifierade grödor. Har främmande DNA introducerats ska den behandlas som en genmodifierad gröda. Per Hofvander aktar sig dock för att ta ut något i förväg.</p><p>– Jag har varit med så länge att jag inte vågar tro någonting, det mesta hamnar ju i en extrem långbänk, säger han och skrattar.</p><h2>GMO-skeptiskt EU-parlament</h2><p>Om det blir en långbänk är upp till beslutsfattarna. EU-parlamentet är rutinmässigt&nbsp;<br>GMO-skeptiskt, men det är inte självklart att den inställningen sträcker sig till de nya teknikerna. Bland medlemsländerna har Frankrike, av hävd tveksamt till genteknik, fått en jordbruksminister som vid det senaste jordbruksministerrådet uttryckte sig positivt om genredigeringens möjligheter att minska användningen av växtskyddsmedel och göra lantbruket mer motståndskraftigt mot klimatförändringarna.</p><p>Den 7 juni var länge satt som premiär för lagförslaget, men i mars började EU-kommissionen sväva på målet och det senaste budet är före utgången av juni månad.&nbsp;</p><p>– Det är redan väldigt sent. Vi tror inte det är realistiskt att EU-parlamentet är klart med sin ståndpunkt före EU-valet i maj och det betyder att det måste starta om i det nya parlamentet och då har vi inte lagstiftning förrän 2025, 2026, siar Petra Jorasch.</p>

<h3>Genredigering</h3><p>Ett begrepp som omfattar nya genomiska tekniker som crispr/cas9 som använder sig av ”site directed nuclease”, SDN. Metoderna gör det möjligt att ändra i en organisms genom utan att tillföra någon främmande DNA, även om det också är möjligt. Tekniken tillåter större precision än äldre genteknik.</p><p>Det finns olika typer av SDN. SDN1 och SDN2 ger mutationer som liknar de som kan uppstå spontant eller med mutationsförädling genom kemikalier eller strålning. SDN3 tillför främmande DNA.</p>

<h3>&nbsp;</h3><h3>Läs mer om genredigering</h3><p><a href="https://www.atl.nu/gensax-ger-nobelpriset-i-kemi"><strong>Gensax ger Nobelpriset i kemi</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/kommissionar-utlovar-nytt-lagforslag-for-genredigering"><strong>Kommissionär utlovar nytt lagförslag för genredigering</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/kraven-skarps-pa-genredigerade-grodor"><strong>Kraven skärps på genredigerade grödor</strong></a></p>

<p>Alla är överens om att mycket står på spel när genredigering av grödor ska införlivas i EU:s lagstiftning. Vad som är den bästa lösningen råder det delade meningar om.</p>

Spänning inför EU-förslag om genredigering

Politik

Mycket står på spel när genredigering av grödor ska införlivas i EU:s lagstiftning. Vad som är den bästa lösningen råder det delade meningar om.