Marcus Frennemark

Detta är ett reportage ur Lantmannen nr 3/2021. <a href="https://www.lantmannen.nu/">Vill du läsa mer om tidningen eller teckna en prenumeration? Klicka här!</a>

Riskerna är stora i potatisodlingen. En maskinpark med hög kapacitet är viktig för att göra jobben i rätt tid och på rätt sätt. Potatisupptagaren med hjuldrift underlättar skörden, särskilt under sena, blöta höstdagar.

Det är vinter i Skåne när Lantmannen besöker Sassarps gård. Februari har börjat med kyla. Snön ryker över fälten när Fredrik Sassner går ut för den dagliga kollen i potatislagerhuset.

Lagret, byggt 2018, rymmer potatis till ett värde av ett par, tre miljoner kronor. I april-maj ska allt levereras till Orkla Foods anläggning i Eslöv.

– Potatisodlingen omsätter mest i företaget och där kan pengarna finnas. Men det är mycket jobb och en väldigt stor risk att hantera under både odling och lagring. Och det är en pågående risk från sättningen i maj till leverans i april året efter, säger Fredrik Sassner.

Sassarps gård är högt belägen tämligen mitt i Skåne. Jordarna är lätta och väl lämpade för potatisodling. Fredrik Sassner tog över gården efter sin far 2003, sedan dess har arealen, och inte minst potatisarealen, vuxit.

– Jag är ingen entreprenör som drar i gång en massa verksamheter. Jag är mer fokuserad på det vi gör idag och att försöka göra det bra, säger Fredrik.

Förra året odlade han 60 hektar potatis. Halva arealen var utsädesodling av stärkelsepotatis till Lyckeby; den andra halvan matpotatis till livsmedelsindustrin. Två kontraktsbundna potatisgrödor, men med olika strategier.

– Det är mer robust att odla utsädespotatis. Vi kan odla det på mark utan bevattning och skörden behöver inte bli lika stor. Däremot är det väldigt noga med växtskyddet, så att vi producerar ett friskt utsäde, berättar Fredrik.

I potatisodlingen till livsmedelsindustrin betyder hög skörd allt. Kilopriset är lågt, marginalerna små, potatisen måste ha tillgång till vatten och få växa färdigt på hösten.

Men kombinationen utsädes- och industripotatis passar bra ihop arbetsmässigt. Skördearbetet börjar med utsädespotatisen, som levereras direkt efter skörd, och fortsätter med industripotatisen som till största delen lagras in på gården.

Kvalitetskraven på industripotatisen är blygsammare än på traditionell matpotatis. Det handlar om att ta fram en vara utan röta, grönfärgning eller mekaniska skador.

Vinterkylan har lett till viss kondens på väggarna i potatislagret. Ventilationen körs lite mer och man tillsätter värme. ”Jag övervakar och styr klimatet vid datorn, men jag går ändå ut i lagret varje dag. Här ligger stora värden”, säger Fredrik Sassner.

I lagerhuset gäller det att hålla potatisen fortsatt frisk vid rätt temperatur.

– Potatisen lagras varmt, i en temperatur på sju, åtta grader, för att inte sockerhalten ska bli för hög. Om den blir för kall övergår stärkelsen i socker och då blir potatisen brun när den friteras. Men det är en balansgång, med högre temperatur blir potatisen mindre lagringsstabil och kan börja gro, säger Fredrik Sassner.

Växtföljden på gården är under förändring. Tidigare tillämpade Fredrik en femårig växtföljd, nu drar han ner med ett år och låter potatisen komma tillbaka vart fjärde år. Det går ut över arealen raps och sockerbetor som får dela plats i grödföljden och inte kommer tillbaka på samma fält mer än vart åttonde år.

– Jag skulle vilja ha 50 hektar raps och 50 hektar betor, men det blir inte plats till det. Men vi har klumprotsjuka på en del fält och då kan det vara nyttigt att hålla åtta år mellan rapsgrödorna, säger han.

Flis eldad i en varmluftspanna ger värme gårdens dubbla satstork. Även boningshuset och verkstaden värms med fliseldning, men i ett vattenburet system.

Sockerbetornas lönsamhet ifrågasätts på många växtodlingsgårdar men hos Fredrik Sassner försvarar de sin plats. För någon vecka sedan levererade han de sista sockerbetorna och blev glatt överraskad.

– Betorna hade legat i stuka mer än två månader, trots det var sockerhalten högre i februari än vid leveransen i december. Med lagringsersättningen inräknad blir intäkten 5 000 kronor högre per hektar nu, säger Fredrik Sassner.

Ambitionen är att hinna så höstsäd efter potatis. Det går efter utsädespotatisen, men inte alltid efter industripotatisen. Råg är en gröda som ger högre skörd än vete på Sassarp, men priset på råg är för lågt just nu för att den ska ta en plats i växtföljden. Då får det bli korn.

– Jag hade gärna haft en annan gröda än korn. Skördenivån varierar mellan åren, från 3,5 till 8 ton, på våra lätta jordar.

Fredrik Sassner är noga med att sköta jorden, vårda bördigheten och hålla rent mellan grödorna. Plogen är inget favoritredskap; ”den är tung och dyr att underhålla”; men han plöjer till både potatis och betor.

Potatislagerhuset var en investering på närmare åtta miljoner kronor. Nu ligger fokus på att finslipa driften. ”Lönsamheten i potatisodling är okej, men marginalerna är små”, säger Fredrik Sassner.

Före rapssådd lejer han in en körning med alvluckrare. Det, i kombination med olika plöjningsdjup till potatis och betor, ger stor variation i bearbetningsdjup.

– Jorden här mår bra av ökat matjordsdjup i och med att den inte är så vattenhållande. Men jag har ingen ideologi att plöja eller inte plöja. Jag styr efter vad som fungerar praktiskt här på gården.

Det har lett Fredrik till beslutet att avstå mellangrödor på gården. Oljerättikan passar dåligt när det finns klumprotsjuka på vissa fält. Rajgräs är inget alternativ eftersom den kan bevara svampen rhizoctonia som orsakar groddbränna i potatis.

– Jag hade gärna odlat en bra mellangröda om det funnits någon som passat in hos oss, säger han.

Gårdens produktion är arbetsintensiv och Fredrik Sassner har koll på nedlagd arbetstid. 5 000 timmar om året kräver verksamheten när alla arbetsmoment, även underhållsarbeten och administration, räknas samman. Där ingår Fredriks egen tid, den fast anställdes arbetstid och de timmar som Fredriks far arbetar på gården samt tillfällig personal på potatisupptagaren.

– Jag fördelar ut timmarna schablonmässigt på grödorna. Jag vet inte exakt hur mycket tid som läggs på betorna i förhållande till potatisen. Men jag vet att lönsamheten är högre i potatisen än i betorna, och då är den grödan viktigast att sköta.

Maskinparken på Sassarp är i det närmaste komplett för gårdens grödor. Men i betodlingen lejer Fredrik Sassner för sådd och upptagning.

Gårdens fyra traktorer går i snitt omkring 600 timmar vardera under året. Att ha tillgång flera traktorer i samma storlek är viktigt för flexibiliteten i arbetet.

Maskininvesteringarna planeras för att säkra produktionen och för att klara olika arbetsmoment på två personer. Den nya potatisupptagaren, som köptes in 2020, har drift på hjulen och det handlar om riskminimering.

– I oktober när det regnat lite kommer vi ändå ut och plockar potatis. Hade det blivit frost och ett hektar potatis förstörts hade stora värden gått förlorade. Då minskar jag risken genom att ta en högre maskinkostnad, säger Fredrik Sassner.

Inför vårbruket har han investerat i en ny potatissättare. Den ska rationalisera sättningsarbetet, inklusive sprutning och stensträngläggning, så att två personer klarar det på normal arbetstid.

– Att jobba till sent på kvällen dag efter dag är inte uthålligt, konstaterar Fredrik Sassner.

Han har ingen uttalad ambition att växa arealmässigt. De 50 hektar som arrenderas ligger i anslutning till marken han äger, att köra långa sträckor för att kunna bruka mer jord är inte aktuellt.

– Det blir för dyrt. Mitt fokus i företaget är att upprätthålla produktionen vi har i dag och göra det på ett sätt som är robust och långsiktigt lönsamt, säger Fredrik Sassner.

<h3>Sassarps gård AB</h3>Ägare: Fredrik Sassner.Areal: Drygt 300 hektar växtodling, varav potatis på 60 hektar. Övriga grödor är höstvete, höstraps, maltkorn och sockerbetor.Skördenivåer i snitt: Vete: 8 ton per hektar, raps: 3,5 ton per hektar, korn: mellan 3,5 och 8 ton per hektar, socker: 11,2 ton per hektar.Under året 2019-20 omsatte Sassarps Gård AB 9,1 miljoner kronor med ett resultat på drygt 1 miljon kronor.

Fredrik Sassner vill bygga ett robust företag med lönsamhet som är hållbar över tid. Potatisodlingen är hävstången till lönsamhet. Noggrannhet i produktionen och väl avvägda maskininvesteringar är skyddsnätet.

Potatisodlingen står för största omsättningen på Sassarps gård.

God lönsamhet men små marginaler i potatisodling

Växtodling

large_ce687556-d6a1-48d3-9f7f-f1ec5703e481.jpg

medium_ce687556-d6a1-48d3-9f7f-f1ec5703e481.jpg

small_ce687556-d6a1-48d3-9f7f-f1ec5703e481.jpg

thumbnail_ce687556-d6a1-48d3-9f7f-f1ec5703e481.jpg

Mycket jobb och stor risk – men potatisodlingen står för största omsättningen på Sassarps gård: ”Fokuserar på att göra det bra”.