Mikael Marklund

Sandra och Nicklas Ohlzon utanför ladugården.

large_1638982490407.jpeg

medium_1638982490407.jpeg

small_1638982490407.jpeg

thumbnail_1638982490407.jpeg

1638982490407.jpeg

– Vi skulle behöva få ut flera tusen kronor mer per djur med tanke på alla kostnadsökningar, säger Nicklas Ohlzon.

Därför ska deras Kravproduktion av köttdjur nu fasas ut.– Vi har åtaganden fram till 2023 men sedan är det konventionellt som gäller.På parets gård utanför Brotorp, Rudskoga finns det plats för 300 djur. De driver också en gård i närbelägna Undersbol med plats för 400 djur, som drivs konventionellt.– Det funkar att ha två gårdar med olika inriktning även om det är lite pyssel, säger Sandra Ohlzon.De tog över gården i Brotorp 2013 som då redan bedrev en Kravproduktion.– Så då blev det att vi fortsatte med det. Men vi har pratat om att gå över till konventionellt i några år. Och nu har vi satt ner foten där.Det allt lynnigare vädret i kombination med dyrare dyrare insatsvaror såsom diesel, el, ensilageplast och annat gör det allt svårare och inte minst dyrare att få fram Kravfodret, menar Nicklas Ohlzon.– Vi måste ogräsharva minst två gånger. Att plöja är väldigt kostnadskrävande och förbrukar mycket bränsle. När vi lämnar Kravproduktionen finns möjlighet att gå över till plöjningsfritt.Han anser att konventionell odling därför kan vara lika bra ur ett klimatperspektiv. Inte minst sett till produktionen per hektar.– Med de priser som är på växtskyddsmedel och mineralgödsel i dag är det ingen som vill göra det mer än vad som absolut krävs. Så färre traktortimmar och högre avkastning jämnar ut det, menar jag.

large_1638982493244.jpeg

medium_1638982493244.jpeg

small_1638982493244.jpeg

thumbnail_1638982493244.jpeg

1638982493244.jpeg

<h2>Ingen fel på efterfrågan</h2>Den dåliga lönsamheten beror inte på att konsumenterna inte vill ha Kravmärkta livsmedel. Utan på att handelns påslag inte kommer lantbrukarna till godo i någon större utsträckning, menar Nicklas Ohlzon:– Om Kravkött kostar 25 kronor mer per kilo i handeln så är det kanske en till två kronor som går till lantbrukaren. Och det kan jag inte förstå.Här tar handeln en stor kaka av marginalen, men Nicklas Ohlzon menar att en större del borde hamna hos producenten.&nbsp;– Med dagens omkostnader behöver avräkningspriset öka med minst 15 procent för att det ska bli fortsatt lönsamt.Förutom den allt sämre lönsamheten med Kravdjur ställer också ett allt mer komplicerat regelverk för Kravproducenter till det, menar paret.–&nbsp;Nu ska djuren vara ute på bete från den 15 juni. Släpper vi ut nästan slaktfärdiga tjurar på betet så springer de av sig 40-50 kilo som vi måste få upp dem till igen. Den ökade kostnaden har vi inte marginaler till i dagens läge, säger Nicklas Ohlzon.Han fortsätter:– Ett annat problem när man har kvigor och tjurar på samma gård som ska på bete är att säkerställa att de inte tar sig in till varandra från betena. Vi har inte lösningen på det i dagsläget.Alla djur ska också ha möjlighet till det Krav kallar utevistelse under tiden före och efter betesperioden när vädret tillåter att djuren går ute. Det ska vara på plattor i anslutning till ladugården.–&nbsp;Risken är tyvärr att de kommer att stånga ihjäl varandra när det blandas djur som inte tidigare gått tillsammans, så djurhälsan vinner inte på det. Vi förstår att reglerna kommer från ett EU-direktiv och måste följas, men vi efterlyser att man tar mer hänsyn till de praktiska aspekterna.&nbsp;Ett alternativ hade varit att göra stutar av tjurarna. Men det är inte realistiskt, menar Nicklas Ohlzon:–&nbsp;Att kastrera 600 djur per år är inte praktiskt eller ekonomiskt möjligt för oss, med det utökade arbetet och den långsammare tillväxten som det innebär.

LÄS MER:<a href="https://www.atl.nu/krav-vi-forstar-och-beklagar">Krav: ”Vi förstår och beklagar”</a><a href="https://www.atl.nu/ica-axfood-och-coop-om-ersattningen-till-kravproducenter">Handeln: Vi har inte högre marginaler på Kravkött&nbsp;</a>

<h3>Producerar 600 köttdjur per år</h3>Nicklas och Sandra Ohlzon skickar sammanlagt cirka 600 köttdjur till slakt per år. De är då mellan 14 och 17 månader. Den genomsnittliga slaktvikten ligger på 395 kilo.De brukar totalt 720 hektar, av dessa är cirka 230 hektar vall och drygt 20 hektar bete. 280 hektar är Kravodlat.I växtföljden finns förutom vall även vete, korn, raps, baljväxter och rörflen.

Det blir allt sämre lönsamhet med Kravproduktion. Och allt krångligare regler. Det menar Nicklas och Sandra Ohlzon, som därför nu ska övergå till konventionell köttdjursproduktion.

Övergår till konventionell köttproduktion.

Dålig lönsamhet får dem att sluta med Krav

Djurhållning

Det menar Nicklas och Sandra Ohlzon som ska övergå till konventionell köttdjursproduktion.