Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 9 oktober

    Arla borde ta hjälp när de utvecklar ekoregler

    Arla borde inse att ekoregler och klimatanpassning också handlar om att anpassa lantbruket till lokala förutsättningar. Arla borde ta hjälp utifrån när de utvecklar nya regler oavsett om produktionen är ekologisk eller konventionell, skriver mjölkbonden Mats Tobiasson.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    FOTO: Kristina Hansén

    Nyligen kom en bilaga till Arlas ekoavtal för godkännande. Mycket är rimligt. Att Arla ger sig själva rätten att stifta tilläggsregler med tre månaders varsel efter beslut av styrelsen, utan underlag eller remiss, är däremot inte alls rimligt.

    Tre månader är en mycket kort tid för regeländringar som kan medföra stora konsekvenser för oss medlemmar i form av ombyggnader med mera. Det är visserligen lovande att Arla funderar på skärpta regler kring foder och klimat. Det gjorde man även förra hösten men tyvärr ändrades reglerna en vecka senare till att lösdrift var det viktigaste, något som tvingade fram ändrade planer.

    Det finns all anledning att tvivla på att styrelsen har det omdöme som krävs för att stifta kloka ekoregler själva. Bestämmelsen om förbud mot uppbundna kor kom fort och utan att vi fick veta hur beslutet kommit till eller ens vem som tagit det och än mindre på vilka grunder.

    Kollar man med dem som kan frågan om djurvälfärd i uppbundet kontra lösdrift så blir svaret att ”det beror på” eftersom bägge formerna har sina för- och nackdelar. Detta är ju för övrigt bakgrunden till att Krav och EU tillåter små uppbundna besättningar med rastning.

    För oss innebar det att Arla på oklara grunder förbjöd våra då uppbundna kor i en lagård som självklart hade solceller på taket. När vi bad om underlaget hänvisade medlemsservice till ”upplevelser” av ”konsumenternas känslor”.

    Läs också: Dyrt när Arla går aktivisternas ärenden

    På det digitala kretsårsmötet kröp det fram att underlaget var en skrivelse från danska myndigheter om vad som kunde vara kloka regler i Danmark. Detta täcker inte alls in svenska förhållanden. Även Arla borde inse att ekoregler och klimatanpassning också handlar om att anpassa lantbruket till lokala förutsättningar.

    Utformningen av klimatkollen stärker inte heller förtroendet för Arla. Väsentliga frågor saknas och utformningen är stelbent gjord. För den som använder hö är foderdelen föga givande (hö finns inte i listan med foder) och kollen säger inget om var fordonsbränslet faktiskt går åt.

    I våras gjorde Arla klart att det inte kunde bli tal om insyn i regelutvecklingen. Sammantaget innebär denna ryckighet och plötsliga beslut, som dessutom inte motiveras, att man av företagsmässiga skäl inte törs lita på Arla när det gäller förutsättningar för ekoproduktion. Hur ska då konsumenterna kunna göra det? Konsekvensen är att arbetet på gårdarna med konstruktiv utveckling av ekomjölken i stället måste ägnas åt omotiverade krav.

    Så kan det gå när man fattar beslut utan underlag eller remiss. Hur menar Arla att detta sätt att arbeta utvecklar mjölkföretagen, oavsett om produktionen är ekologisk eller konventionell?

    Om Arla vill gå före och bromsas av andra vore det en sak men Arla har ju bland annat verkat för sänkta ekokrav på bete trots att de borde höjas. Det är nog säkrast att Arlas styrelse tar hjälp av till exempel Krav för att utveckla regler. Varför inte?

    Mats Tobiasson

    Mjölkbonde, instruktör sparsam körning

    Replik: Arla behöver ett gemensamt kvalitetsprogram

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen