Torkan slår hårt mot Norden

Sommaren 2018 slog hårt mot lantbruk runt om i Europa. Den 15 juni i år, under en presskonferens om Sveriges beredskap för sommarens torka varnade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) att ”sommaren 2023 riskerar att bli en upprepning” av 2018.

Han berättade då att beredskap finns för att aktivera stöd från EU, och att det i så fall skulle röra sig på om omkring 130 miljoner kronor. EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski twittrade emellertid på måndagen att Sverige föreslås få omkring 65,31 miljoner kronor – hälften så mycket som Peter Kullgren först uppskattade.

Regeringen har även gett Jordbruksverket i uppdrag att stödja svenskt lantbruk i torkan genom att se till att all areal skördas. Exempelvis ska lantbrukare kunna skörda trädor och kantzoner utan att få avdrag på stöden.

Men hur ser det ut hos våra grannländer i Norden? Har de drabbats lika hårt? ATL har pratat med våra nordiska fränder och tagit tempen på situationen.

Finland törstar efter regn

Trots sitt epitet ”de tusen sjöarnas land” törstar Finland efter vatten, som till stora delar lider av torkan som redan har lett till mindre skördar.

– Den första vallskörden har på många platser blivit väldigt liten och om det inte kommer regn, får vi ingen återväxt, säger Mats Nylund, ordförande för centralstyrelsen vid Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC).

Emellertid ger de kommande veckornas väderprognoser hopp. Regn väntas, speciellt i sydvästra Finland.

– Vi hoppas att det inte är så att allt är förlorat. Det finns lite hopp kvar, men någon toppskörd får vi inte längre.

Nya regeringen lovar prioritera jordbruket

Utöver torkan, har de finländska lantbrukarna sedan tidigare en ansträngd ekonomisk situation, något som enligt Mats Nylund beror på svaga marknadspriser.

– De två största kedjorna har nästan 85 procent av hela livsmedelsmarknaden och den tredje största har ungefär nio procent. Det påverkar naturligtvis förhandlingsstyrkan när det gäller priser, förklarar han.

Men det sker snabba förändringar. Den 20 juni – en timme efter att ATL pratar med Mats Nylund – röstade riksdagen i Finland fram en ny regering som lovat att prioritera landets jordbruk.

–  De planerar att stärka livsmedelsproduktionen och arbeta för större marknadsintäkter. Så vi hoppas på förändring, säger Mats Nylund.

När det gäller torkan har dock diskussionerna om statliga stöd till lantbrukare varit få. Trots att oron, enligt Mats Nylund, är hög – särskilt bland spannmålsodlare och mjölk- och nötproducenter.

– Regeringen har ett ansvar att hjälpa lantbrukare under denna kris. Vi behöver deras stöd.

Torkan i Danmark beskrivs som ännu värre än 2018

I Danmark är situationen liknande. Regeringen har dock reagerat på torkan genom att lansera en ”torkplan”. Planen innefattar flera åtgärder, inklusive upprättandet av en hotline där jordbrukare kan söka råd och hjälp, bättre möjligheter att flytta sina djur och dispens för bönder att förse djur på vissa gräsmarker och naturområden med tillskottsfoder.

– De flesta av våra medlemmar är inte intresserade av ekonomiskt stöd, utan vill bara ha mer flexibla regler så att enskilda jordbrukare bättre kan förbereda sig för de torra och våta situationer som det framtida klimatet kommer att medföra, säger Peter Nyegaard Nissen på den danska motsvarigheten till LRF, Landbrug & Fødevarer.

”Vi behöver 100 millimeter vatten fördelat över flera dagar” 

Trots torkplanen kommer det att bli en svår sommar för det danska jordbruket, berättar Peter Nyegaard Nissen. Det danska torkindexet ligger på 9 och 10 över hela landet och situationen beskrivs som ännu allvarligare än torkan 2018.

– Den här torkan började tidigare och med mindre vatten i maj än 2018. Nu har vi fått lite regn och några intensiva skurar, men det räcker inte på långa vägar.

På flera ställen i landet är åkrarna i riktigt dåligt skick och mycket torkkänsliga. På västra Jylland vattnar man där det är möjligt, men i resten av landet tittar man oroligt upp mot himlen.

– Vi behöver 100 millimeter vatten fördelat över flera dagar för att fylla på vattenreserverna i marken. Men många av grödorna har redan fått permanenta skador. Det kommer inte på något sätt att bli en fantastisk skörd för danska bönder 2023, så vi hoppas att många har lagt något åt sidan under de goda åren, säger Peter Nyegaard Nissen.

Norge möter utmaningen med lärdomar från 2018

Lise Boeck Jakobsen, kommunikationschef vid Norges Bondelag, Norges motsvarighet till LRF, berättar att landet upplever en svår torka. Situationen beskrivs som allvarlig, men inte hopplös.

– Bönderna anpassar sig till situationen och försöker hitta nya sätt att sköta sina gårdar men för vissa är situationen kritisk, säger hon.

Deras största oro är att torkan ska leda till foderbrist vilket kan innebära att Norge riskerar att ha för lite foder till vintern.

– Vi håller fullt fokus på att rädda det vi kan och hoppas på regn.

Lise Boeck Jakobsen har noterat att det finns en större politisk vilja att se allvaret med torkan i år jämfört med hur det var 2018.

– Det finns stöd tillgängligt för bönderna, och vi hjälper dem att hitta lösningar och anpassa sig till de förändrade förhållandena, säger hon

Norges Bondelag håller nära kontakt med politikerna och arrangerar möten i de drabbade regionerna för att diskutera vilka förändringar som bör göras.

– Vi vet vad som fungerade för fem år sedan. Det hjälper oss. Vi vet hur torkan påverkar ekonomin och vad det gör med bönderna på längre sikt.

Men än så länge har det inte varit några samtal om ekonomiskt stöd till landets lantbrukare.

– Vi får se vad nästa steg blir beroende på hur mycket det regnar.