Cecilia Persson

1683129548037.jpeg

Sommaren 2023 har redan i förväg utmålats som en torrsommar, liknande den som drabbade Sverige 2018.&nbsp;

Det är vissa meteorologiska långtidsprognoser som ligger till grund för farhågorna. Men trots att prognoserna är osäkra har de lämnat spår: &nbsp;– Det märks att en del är oroliga, men man ska inte oroa sig, säger Birgitta Gunnarsson med eftertryck, efter att den senaste tiden ha fått flera samtal från bekymrade djurägare.&nbsp;Hon tycker att djurägare ska vara ”mentalt förberedda” på att det finns en risk för en torr sommar och att de har en åtgärdsplan för detta. Men manar samtidigt till lugn:&nbsp;– Vi har lärt oss massor sedan 2018. Det gick att skörda vall sent på hösten och vi vet nu att det går att föda upp nötkreatur på väldigt mycket kraftfoder. Det blir dyrt, men det fungerar, säger hon.&nbsp;<h2>Fler odlar råg</h2>Birgitta Gunnarsson ser förändringar i det skånska odlingslandskapet efter torkan. Som att fler odlar råg till sina djur i dag, en gröda som skördas i maj när många börjar få ont om foder.&nbsp;Skulle Sverige drabbas av missväxt i år finns det också en grupp djur som klarar magrare foderstat bättre än många tror, anser hon:&nbsp;– Vi har dikor som ofta får för mycket grovfoder. Det lärde sig många 2018, att man kan hålla igen betydligt för dem. Många dikor lyxkonsumerar lite för mycket.&nbsp;Hon fortsätter:&nbsp;– Gräsfröhalm är också ett underskattat fodermedel för dikor. Ibland är den billigare att få tag på än vanlig halm. Det kan vara bra att man redan nu kollar med gräsfröodlare om man har dikor.&nbsp;

Nils-Erik Lind bonde söder om Linköping letar foder till sina djur.

1683129343410.jpeg

<h2>Värmestress allvarligast för djurhälsan</h2>Den som både odlar vall och spannmål har en bättre buffert eftersom det går att göra helsädesensilage om första vallskörden blir dålig. Men Birgitta Gunnarsson tycker också att fler ska våga ha is i magen om det växer långsamt.&nbsp;– Har du mjölkkor tar du vallen tidigt. Men har du köttdjur och de får färdigfoder, låt vallen stå en vecka till så ger det så mycket mer i ts.&nbsp;Under torkan 2018 och den efterkommande stallsäsongen fick många djur annorlunda foderstater än vanligt, och oftast fungerade det bra. Det var istället värmestress som gav de allvarligaste effekterna på djurhälsan och produktionen.&nbsp;Det berättar produktionsrådgivaren Katarina Gran på Växa Sverige som har varit med och skrivit den nya rapporten "Rådgivning och åtgärder vid extrem torka – lärdomar från sommaren 2018" som kom i april.&nbsp;Rapporten går att ladda hem gratis från Växas hemsida och det har också gjorts flera videofilmer som finns länkade till i texten.&nbsp;

Fläktar monteras för bättre djurmiljö speciellt varma somrar. 

1684236081981.jpeg

<h2>Grovfoderlagring svag länk i kedjan</h2>Katarina Gran tycker att näringen är bättre förberedd för ett torrår i år än vad den var 2018. Det har blivit vanligare med fläktar i ladugårdar, fler odlar mellangrödor som kan skördas till foder och även bevattning har blivit vanligare.&nbsp;Men det finns fortfarande svaga länkar i kedjan. Inte minst när det gäller grovfoderlagringen:&nbsp;

Katarina Gran är produktionsrådgivare på Växa Sverige.

1684311592838.jpeg

– Vi får vänja oss vid att vi behöver större säkerhetsmarginaler. Att grovfodret ska räcka 1,5 år om man inte har bevattning. Och var snabb om du märker att förstaskörden inte blir som du tänkt dig. Titta om du behöver köpa in grovfoder någonstans, går det att hägna in ett skogsbete eller få tag i mer mark?&nbsp;I år har det dessutom gått åt mer grovfoder än väntat i många mjölkbesättningar, fortsätter Katarina Gran.&nbsp;– Jag som jobbar i Halland vet en del lantbrukare som brukar ha foder att sälja varje år men som inte har det nu. Det är viktigt att man inte tar för givet att det ska finnas, utan att man är ute i god tid.&nbsp;

1683129245249.jpeg

Karta över åtgärdschema vecka för vecka vid torkår.

grafik-torka.webp

<h3>Lärdomar från torkåret 2018:&nbsp;</h3>• Gör en åtgärdsplan – vad ska göras vid extrema situationer som foderbrist, torka, brand och elavbrott. Skriv upp viktiga telefonnummer och kontakter.&nbsp;• Se över markbehovet – hur se de befintliga och möjliga markerna ut för bete och skörd? Vilka kan man vända sig till i ett akut läge? (grannar, kommunen, kollegor etc.)&nbsp;• Foder – målet ska vara att kunna överlagra ensilage så att det räcker fram till oktober – innan förstaskörden behöver användas.&nbsp;• Går det att anpassa fodermedel efter tillgång? De som har mixervagn har möjligheter att få till en bra mix av tillgängligt foder. Vilka fler alternativ finns?&nbsp;• Förebygg eller åtgärda värmestress. Finns det fläktar eller andra kylande åtgärder att investera i? Ha djuren på bete på natten och/eller se till att det finns skugga på betet, antingen i form av ett tak eller på sikt med träd som planteras i kanten av hagen.&nbsp;• Bevattning – en damm kan vara en investering som gör det möjligt för bättre skördar även under torra år.&nbsp;Källa: Rådgivning och åtgärder vid extrem torka – lärdomar från sommaren 2018.&nbsp; Växa Sverige. &nbsp;

<h3>Mer läsning:</h3><a href="https://www.atl.nu/satsade-10-miljoner-pa-ny-bevattningsdamm">Satsade 10 miljoner på ny bevattningsdamm</a><a href="https://www.atl.nu/risk-for-en-ny-torr-sommar-for-lantbruket">Risk för en ny torr sommar för lantbruket</a><a href="https://www.atl.nu/oro-for-torkar-far-lrf-att-aterstarta-krisgrupper">Oro för torkår får LRF att återstarta krisgrupper</a>

Redan nu märks oron för torka bland flera djurägare.&nbsp;Men svenska lantbrukare står bättre rustade inför ett torrår i år jämfört med den rekordvarma sommaren 2018.&nbsp;Det tycker två rådgivare som ATL har pratat med.&nbsp;

Redan nu märks oron för torka bland flera djurägare.

Rådgivaren: ”Vi har lärt oss massor”

Djurhållning

Redan nu märks oron för torka bland flera djurägare. Men svenska lantbrukare står bättre rustade jämfört med sommaren 2018. 