Fredrik Stork

Dammen byggdes hösten 2015 och rymmer 100 000 kubikmeter vatten.

Fri att återpublicera

1684508565172.jpeg

På Gotland gick Rune Hägg och Clas Pettersson ihop och byggde en bevattningsdamm i När redan 2006. Dammen rymmer drygt 300 000 kubikmeter och används till att bevattna allt från vall till potatis och spannmål.

Ledningsnätet är på fyra mil, och när ATL når Rune Hägg över telefon är han precis på väg att trycksätta systemet efter vinteruppehållet.Att få ekonomin att gå ihop i en vanlig spannmålsodling kan vara en utmaning, enligt rådgivare och forskare som ATL har pratat med.I Rune Häggs fall får han hjälp av att all spannmål omsätts som foder till de egna djuren, och därför ser han också konstbevattningen som en försäkring för att få fram spannmål och vallfoder till sina 50 kor. Men i ekospannmål har det länge lönat sig, påpekar Rune Hägg.– Dammar är ett måste för alla säger att vi kommer få ett torrare klimat med längre vårperioder, och då gör dammen att vi kan styra över mycket själva, säger Rune Hägg.

Rune Hägg, lantbrukare, mjölkbonde, Siglajvs, När, Gotland
10 juni 2016


1684827393891.jpeg

<h2>Nya stöd till dammar</h2>Inom ramen för EU:s nya stödperiod införs nu också en rad nya satsningar på vattenområdet, som bland annat ska stimulera ökad dränering och ökad lagring av vatten.Investeringsstödet uppgår till 30 procent, och kan sökas redan nu via länsstyrelserna. Pumpar till underbevattningssystem som trycker ut vattnet bakvägen via dräneringssystemet omfattas inte av stödformen, men däremot finns det pengar att söka för den som vill bygga exempelvis en damm eller ett täckdikningssystem.

– Men man kan också göra andra saker, som att jobba med mullhalten för att lagra vatten, säger Lisa Reiter på Jordbruksverkets kompetenscentrum för hållbar vattenhantering.

1684827617579.jpeg

Klart är att många spannmålsodlare även i framtiden kommer att få förhålla sig till det väder man får.Ändå tycker Ingrid Wesström, som jobbar med vattenfrågor på SLU, att man ska börja fundera på sin vattenförsörjning och dränering på 10-20 års sikt.– Den bästa lösningen är att ha ett system för både bevattning och avvattning, och ofta blir det två system eftersom underbevattning inte fungerar så bra på lerjordar. Ofta är det i kustområdena med genomsläppliga jordar, det vi kallar potatisjordar, som underbevattningen funkar bäst. Men där faller kalkylerna ofta på att man inte behöver dränera, säger Ingrid Wesström, samverkanslektor inom markfysik med inriktning mot jordbrukets vattenhushållning.&nbsp;

<h2>Ekonomin en svår nöt att knäcka</h2>Även växtodlingsrådgivaren Frans Johnsson är inne på att ekonomin är en svår nöt att knäcka om prisbilden inte förändras. De försök som hittills har gjorts i spannmål har visat på stora skördeökningar. Med tre till fyra vattengivor kan man ibland åstadkomma en 50 procentig skördeökning, men detta blir ofta för kostsamt, enligt Frans Johnsson.– Generellt är lönsamheten i att vattna spannmål inte enorm. Att göra en tillskottsbevattning&nbsp; i höstvete kommer ge ett mervärde, om det kommer regn längre fram. Men ska man vattna som 2018, när det var extrem torka hela tiden, så måste man vattna både tre och fyra gånger och det får man inte betalt för. Det gör att tillskottsbevattning bara är något för normala eller torra år, men inget för extremår, säger Frans Johnsson på Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge.

1684743182220.jpeg

Framför allt är det på vallsidan, för att säkra en mindre grovfodervolym, som vattensystemen byggs ut i sydöstra Sverige, enligt Frans Johnsson. Fördelen med vallen är också att man får fler chanser att få fram en skörd under säsongen. Väljer man ändå att fullfölja investeringen är traditionella bevattningsmaskiner och självgående maskiner som vandrar på slangen ofta att föredra i både vall och spannmål, eftersom pivotbevattning ofta kräver bra arrondering och inte sällan specialgrödor för att skapa lönsamhet.Parallellt ökar även intresset för droppbevattning, som är ett vanlig inslag i bär och fruktodlingar redan i dag. Intresset ökar även i lök, men här kompliceras kalkylen av att slangarna måste läggas ner och plockas upp under säsongen, och att de helst också ska återanvändas.

<h2>Hoppas på bra skörd</h2>I När på Gotland är Rune Hägg hoppfull om att även 2023 ska ge en god skörd. Han och kollegan driver dammen i aktiebolag, och försörjer i dag 10-12 lantbrukare i närområdet med vatten som i första hand används i vall och potatis.– Alla säger att det blir en repris av 2018. Men det vet man inte. Alla år har torrperioder på Gotland, och sen vi byggde dammen har vi aldrig haft ett år då vi inte har haft nytta av den. 2018 körde vi den tom och fick en bra potatisskörd, och inte bara småpotatis som vi hade fått annars.

Fysikens lagar gör att en vattendroppe kommer ut i taget oavsett tryck, tack vare labyrintens utformning. Ett membran stryper utflödet om trycket ökar.

1684503876585.jpeg

<h3>Ladda ner SLU:s investeringskapital</h3>SLU:s investeringskalkyl, framtagen av forskaren Abraham Joel, kan användas som inspiration för dig som vill räkna på en bevattningsinvestering. Bäst blir ekonomin föga förvånande om man redan har en damm eller bevattningsinfrastruktur på plats. Bevattningen i vall är redan utbredd på många håll, medan rena spannmålsodlingar ofta kräver specialgrödor som potatis&nbsp; i växtföljden för att för att ekonomin ska gå ihop.Den första kalkylen visar förhållandena i potatis, och innebär att kapaciteten är högre med fler bevattningstillfällen. Blad två och tre kan vara aktuella för spannmål och vall. Här kan man även fundera över om anläggningen ska belasta bevattningskalkylen eller fastigheten.Siffrorna speglar 2018, och både intäkter och kostnader har förändrats sedan dess.Ladda ner kalkylen <a href="https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/files/Bevattningskalkyl_8feee621d2.xlsx">här</a>:Källa: Abraham Joel, forskare SLU.

<h3>Mer om torkan:</h3><a href="https://www.atl.nu/lantmannen-rustar-for-svag-skord">Lantmännen rustar för svag skörd</a><a href="https://www.atl.nu/vinterns-foder-i-fara-efter-torr-och-kall-var">Vinterns foder i fara efter torr och kall vår</a><a href="https://www.atl.nu/slakterier-i-beredskap-for-torksommar">Slakterier i beredskap för torksommar</a><a href="https://www.atl.nu/risk-for-en-ny-torr-sommar-for-lantbruket">Risk för ny torr sommar</a><a href="https://www.atl.nu/oro-for-torkar-far-lrf-att-aterstarta-krisgrupper">Oro för torka får LRF att starta krisgrupper</a>

EU inför en rad nya investeringsstöd som ska få fler att konstbevattna. Men att få ihop kalkylen är inte alltid så lätt, speciellt inte om det saknas specialgrödor i växtföljden. Så här förbereder du dig på ett varmare klimat.

Stöd på 30 procent ska få fler att konstbevattna och täckdika. Men bevattningskalkylen är inte alltid lätt att få ihop.