”Växtodlingen har mycket att se fram emot 2029”

Den 17:e juni röstade EU-parlamentet igenom en ny lagstiftning för odling och import av grödor som förädlats med så kallade Nya Genomiska Tekniker (NGT). Med detta menas grödor som förädlats med den Nobelprisbelönade gensaxen CRISPR/Cas9.

Även om lagstiftningen som låg på parlamentets bord var en ganska urvattnad kompromiss får man kanske lov att utropa ”äntligen!” och säga grattis till Sveriges bönder, Umeå universitet där upptäckten av gensaxen gjordes, samt alla de sakkunniga som i åratal arbetat för en reformerad gentekniklagstiftning.

Sedan 2018 har gensaxade grödor omfattats av EU:s stränga GMO-lagstiftning och har därför inte varit tillgängliga för Sveriges bönder. Utanför Europa har utvecklingen av gensaxade grödor däremot rullat på.

Detta har inneburit ett problem för det europeiska lantbrukets konkurrenskraft och handel, eftersom det inte med säkerhet går att identifiera och särskilja gensaxade grödor från konventionellt förädlade grödor. Lantbrukare utanför EU har däremot haft tillgång till bättre utsäde.

Med gensaxen CRISPR/Cas9 är det möjligt att genomföra riktade förändringar i växternas genetiska kod som är identiska med vad som förekommer i naturen, eller vad som kan tänkas uppstå med hjälp av konventionella förädlingsmetoder. Det är också endast sådana förändringar som undantas från GMO-lagstiftningen – häri ligger den urvattnade kompromissen. Mer kreativa applikationer av gensaxen som resulterar i grödor med mer omfattande förändringar kommer fortsatt att regleras enligt EU:s rigida GMO-lagstiftning, vilket nästan är detsamma som ett förbud.

Under förhandlingarna kring den nya lagstiftningen har det återkommande lyfts krav på märkning och spårbarhet av gensaxade grödor och deras produkter. I förslaget som EU-parlamentet nu röstat om finns krav på märkning av utsäde, men inga krav på märkning och spårbarhet i konsumentledet.

Här har alltså parlamentet äntligen satt ner foten och anpassat förslaget till den naturvetenskapliga verkligheten eftersom det dels är tekniskt omöjligt att uppfylla krav på spårbarhet, dels är onödigt eftersom liknande förändringar redan förekommer i naturen.

Om man får vara konspiratorisk kan man misstänka att spårbarhetskraven (som alltså skulle vara omöjliga att uppfylla) inte har lyfts fram i omsorg om vare sig bönder eller konsumenter utan som ett sätt att stoppa lagstiftningen i sin helhet. Orimliga krav på märkning och spårbarhet skulle dessutom motverka den nya lagstiftningens syfte, som är att snabbare och med större säkerhet kunna ta fram grödor som är motståndskraftiga mot olika växtsjukdomar och anpassade till ett förändrat klimat.

Inför den slutgiltiga omröstningen i EU-parlamentet förelåg ett antal ändringsförslag av lagtexten som, om de antagits, hade gjort att processen hade behövt starta om och som förmodligen hade fördröjt en reformering av lagstiftningen med ytterligare tio år.

Ändringsförslagen kom främst från den gröna partigruppen och från vänstern. Det är därför intressant att se hur de svenska parlamentarikerna röstade. Det visar sig att de i huvudsak röstade med sina partigrupper, men ledamöterna från vänsterpartiet, Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin, gick emot sin partigrupp och stödde förslaget på en reformerad gentekniklagstiftning. Jag vet inte om Sjöstedts anknytning till Umeå kan ha spelat in, men det är tydligt att det svenska vänsterpartiet i frågan om tillämpningar av gensaxen CRISPR/Cas9 är villigt att släppa fram grödor som bidrar till en ökad hållbarhet, konkurrenskraft och resistens mot olika växtsjukdomar även om det går emot den egna partigruppen i EU-parlamentet.

Vad händer då nu?

Under den kommande två-årsperioden kommer EU-kommissionen, via en så kallad delegerad akt, att ta fram en så kallad sekundärlagstiftning. Denna ändrar inte andemeningen i NGT-lagstiftningen, men fyller den med innehåll, så att myndighetspersoner och växtförädlare ska veta vilka tekniska krav som måste uppfyllas för att en gensaxad gröda ska kunna börja odlas kommersiellt.

Eftersom djävulen sitter i detaljerna finns det all anledning att fortsatt bevaka utvecklingen av den nya lagstiftningen men om allt går väl kommer vi därefter kunna se de första gensaxade grödorna odlas fritt i Sverige 2029.

Min gissning är att det då kommer att röra sig om potatis med förändrad stärkelsekvalitet eller potatis som gjorts motståndskraftig mot bladmögel. På sikt kanske även vete med minskat kadmiumupptag blir aktuellt - eller varför inte kålsorter som klarar extrema värmeböljor?