Valtra firar 75 år

Även om Valtra kan spåra sitt ursprung ända tillbaka till 1913, då föregångaren Munktells byggde sin första traktor, tar Valtras egentliga resa sin början 1951. Det var då den första traktorn från Valmet rullade av produktionslinjen i Jyväskylä, Finland. De tidiga maskinerna var konstruerade för nordiska förhållanden och beskrivs som både robusta och driftsäkra för sin tid.

Från vapen till matproduktion

Volvo köpte BM 1950, och nästan samtidigt grundades alltså Valmet 1951.

Som så många andra företag vid den här tiden var verksamheten en ren och skär avknoppning från krigsindustrin, och fabrikerna som en gång hade används för vapenproduktion ställdes nu om för serietillverkning av traktorer för att föda en växande befolkning med framtidstro. Frågan är om det kan bli mer poetiskt än så? De första Valmet-traktorerna sattes samman vid Tourula-fabriken i Jyväskylä redan samma år.

Bland de allra första modellerna fanns Valmet 15, en liten men stabil traktor på 15 hästkrafter, med tre växlar framåt och en backväxel. Den visade sig vara idealisk för de mindre gårdarna i efterkrigstidens Finland. Snart vidareutvecklades modellen till Valmet 20, som erbjöd 19,5 hästkrafter respektive 22 hästkrafter beroende på om den drevs med fotogen eller bensin. I takt med ökande efterfrågan lanserades 1956 en större modell: den dieseldrivna Valmet 33.

Under 1960-talet växte Valmets popularitet snabbt. Mot slutet av decenniet hade produktionskapaciteten i den tidigare gevärsfabriken i Jyväskylä nått sitt tak, och 1969 flyttades tillverkningen till den nuvarande anläggningen i Suolahti. Även där blev kapaciteten snart otillräcklig, vilket ledde till en ytterligare utbyggnad på 0,6 hektar för transmissionstillverkning 1975.

När Volvo 1979 fattade det strategiska beslutet att sluta tillverka traktorer och jordbruksmaskiner såldes verksamheten till Valmet via ett 50-procentigt ägande i det som då kallades Scantrac. Volvos leveranser av olika komponenter som växellådor och hytter fortsatte dock fram till 1990.

Därefter har sammanslagningarna på marknaden bara fortsatt.

1986 undertecknade Valmet och Steyr-Daimler-Puch AG en avsiktsförklaring om att ta fram en serie motorer på 90 till 140 hästkrafter, men samarbetet ledde aldrig fram till något samgående.

Inledningen av 1990-talet kantades i stället av kriser och omstruktureringar, och 1994 bestämde sig ägaren finska staten för att samordna och förbereda alla sina verksamheter med gummihjul för en börsintroduktion.

Första Valtra-traktorn lanserades 1996

Samma år delades också Valmet upp och huvudvarumärket fördes över till företaget Valmet Paper Machines, medan den nya ägaren bestämde sig för att använda varumärket Sisu för sina traktorer. Beslutet blev dock illa omtyckt, och i stället lanserades den första Valtra-traktorn 1996 i samband med att en ny midjestyrd modell presenterades.

Samma år introducerades den omgjorda serien Mega 50, vars toppmodell var försedd med Sigma Power med effektförstärkning. Företaget fick en guldmedalj vid Agritechnica-mässan kommande år för denna innovation.

Genom samgåendet med Agco 2004 spreds sedan Valtras motorkompetens över koncernen, och det som en gång hette Sisu och Valmet Diesel ligger i dag inkorporerat i Agco Power. När motortillverkaren firade sitt 75-årsjubileum 2018 hade 700 000 av en miljon motorer tillverkats vid Linnavuori-fabriken i Finland.

Mycket har hänt sedan dess, inte minst på det mekaniska planet men också på ett mer övergripande plan. Valtra har gjort stora miljöåtaganden genom åren och var tidiga med att ge fullt stöd för HVO. I dag skeppas alla traktorer med HVO i tanken.

Valtra har också haft en lång tradition i Brasilien. Redan 1961 tillverkade Valmet sin första traktor i Brasilien, Valmet 360 ID. Till skillnad från sina nordiska syskon var modellen konstruerad för tropiska odlingsförhållanden.

Under decennierna som följde fortsatte företaget att utveckla lösningar för den sydamerikanska marknaden med funktioner som kraftiga kylsystem och transmissioner för tung drift som skulle tåla extrem värme.

På 1990-talet introducerade Valtra do Brasil hög­effekttraktorer anpassade för storskaligt jordbruk.

Även på hemmaplan fortsatte produktutvecklingen, men med fokus på nordliga och skogliga förhållanden. 1986 lanserades TwinTrac-systemet på Elmia-mässan i Sverige. Dagens TwinTrac är fortfarande unikt i branschen. Tekniken gör att förarna kan vrida sätet 180 grader för att på så sätt arbeta effektivt bakåt, med en extra ratt och pedaler placerade bak i hytten.

Fokus på automation

Det var historien så som den ser ut i backspegeln. Blickar vi i stället framåt väntas ett ökat fokus på hållbara lösningar, men också ökat fokus på tidsbesparande teknik och automation.

Inom Agco-konsernen har Valtra fått en lite mer undanskymd roll. Det är ofta inte Valtra som först får stoltsera med nya smarta lösningar när koncernen ska satsa pengar på framtidsteknik. Men koncernens motorfabrik, som är ett arv efter Valtra, levererar fortfarande spännande koncept. När Sisu-fabriken skulle lansera sin nya Core-motor, som är tänkt att lägga grunden för hela koncernens  hållbarhetssatsning hamnade den dock inte i en Valtra utan i en Fendt. Motorfamiljen är byggd med morgondagens alternativa bränslen i åtanke och ska förutom diesel även vara konstruerad för att gå på vätgas, biogas, metanol samt i hybriddrift tillsammans med en eller flera elmotorer.

Här intill bjuder vi på en film- och bildkavalkad från åren som gått. Om du vill bidra med din hyllningsbild till reportaget får du gärna mejla bilder till fredrik.stork@atl.nu. Glöm inte att skriva vad bilden föreställer.

Vi uppdaterar artikeln löpande.

ATL TV: Här är Valtras nya traktorserie