”Uppenbart att Miljöpartiets skogspolitik är sämst”

Miljöpartisterna Isac Printz och Arvid Axelsson har svarat på min debattartikel ”Miljöpartiet hotar klimatet”. I sitt svar hävdar de båda att vi behöver förändra skogsbruket för att uppnå en större klimatnytta än i dag samt att Miljöpartiets skogspolitik är bäst för klimatet.

I min tidigare debattartikel hänvisade jag till seriösa studier från SLU och Södra om effekterna av en ökad andelen hyggesfritt och minskad andel kalhyggen/trakthyggesbruk. Studierna ger alla snarlika resultat. En sådan omläggning tar minst 50 år och leder till att skogens tillväxt och upptag av koldioxid minskar med cirka 30 procent. Alternativa former av hyggesfritt ändrar inte denna slutsats. Luckhuggning och överhållen skärm har också stora nackdelar.

Trots detta vill Miljöpartiets driva genom just en sådan omläggning med avgifter och subventioner. Om det genomförs för bara 10 procent av skogen är det troligt att skogens upptag av koldioxid minskar med cirka 1,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Det är faktiskt mer än effekten av den omdiskuterade sänkningen av reduktionsplikten för personbilar 2024.

När nu Printz och Axelsson hävdar att jag har helt fel hade jag förväntat mig ett sakliga invändningar. Det saknas helt. Det de hänvisar till är en rapport från 2024 ”Skogens klimatnytta 2,0”, men denna rapport tar inte upp problemet att en omställning till hyggesfritt sänker upptaget av koldioxid. Printz och Axelsson förefaller alltså inte ens vilja diskutera sakfrågan. Rapporten är nu också föråldrad. I december 2025 publicerades nämligen Naturvårdsverket nya uppgifter om skogens upptag av koldioxid som låg 73 procent högre än tidigare.

Printz och Axelsson hävdar att Miljöpartiets skogspolitik är den bästa. För mig är det uppenbart att Miljöpartiets skogspolitik är den sämsta. För den biologiska mångfalden ger Miljöpartiets föreslagna omläggning inte heller någon positiv nettoeffekt, vilket jag motiverade utförligt i min tidigare debattartikel.