Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 27 januari 2017

    Lyckat biogastest med traktor

    Traktormotorn kan köras på biogas med lägre metanhalt utan att tappa i prestanda. Problemet är att få ekonomi i uppgraderingen av biogas på gården och inte minst att hitta kunderna.

    Ett forskningsprojekt vid SLU har undersökt hur en biogasdriven traktor – i försöket en Valtra med dual fuel-motor – reagerar när fordonsgas med 97 procents metanhalt ersätts med låguppgraderad biogas med 80-97 procent metan.

    Traktorn bestod provet. Varken effekt, vridmoment eller varvtal påverkades negativt när diesel byttes ut mot låguppgraderad biogas.

    Däremot finns det en osäkerhet om hur motorns verkningsgrad påverkas. En mätserie pekade på att den var oförändrad, en andra mätserie visade på minskad verkningsgrad med ökad halt koldioxid i gasen.

    – Vi ska komma ihåg att testerna skedde på en traktor som fortfarande är under utveckling och att ingen anpassning gjordes för att motorn skulle klara en annan gassammansättning. Rent tekniskt så fungerade gasen bra i motorn, säger Gunnar Larsson, forskare vid Institutionen för energi och teknik på SLU och ansvarig för projektet.

    Blir inte lönsamt

    Gårdsanläggningar för biogas har ofta problem med lönsamheten om gasen endast finner avsättning till värme och/eller el. Uppgradering av biogasen till fordonsgas är ett alternativ, men det har saknats lösningar för gårdsanläggningar. Metoder för låguppgradering till en metanhalt som överstiger 80 procent finns, men det blir ändå inte lönsamt om bara gårdens egna traktorer ska köras på gasen.

    – Kruxet är att få avsättning för den låguppgraderade gasen. Det är bättre att fokusera på att få tillräckligt stora produktionsenheter, där flera kan dela på de fasta kostnaderna, och uppgradera till fordonsgas, säger Gunnar Larsson.

    Inga färdiga affärsexempel

    På naturbruksskolan Sötåsen, med en biogasanläggning som försörjs av 70 mjölkkor, håller RISE Jordbruk och Livsmedel (före detta JTI) tillsammans med SLU på att bygga en pilotanläggning för småskalig uppgradering av rågas.

    – Det finns en palett av tekniker av varierande mognadsgrad, men inga färdiga affärsexempel som passar för småskaliga biogasanläggningar, säger Henrik Olsson, forskare på RISE.

    Nya tekniker kombineras

    På Sötåsen ska två relativt nya tekniker kombineras (se faktaruta) i ett försök som pågår hela 2017. Här är målet att gå hela vägen och producera fordonsgas.

    – Det har hänt mycket inom småskalig uppgradering de senaste tio åren, men det krävs fler tekniksprång för att gå från piloter till mogen teknik. Men den största utmaningen är att hitta en marknad med ett jämnt behov av gas året om, säger Henrik Olsson.

    Uppgradering av biogas

    Rågas från reaktorn innehåller 55-65 procent metan. Fordonsgas ska enligt svensk standard ha en metanhalt på 97 procent. Det finns flera tillgängliga tekniker för att uppgradera/rena biogasen men de har det gemensamt att de är dyra att använda vid små biogasanläggningar.

    Vid projektet på Sötåsens Naturbruksgymnasium testas en kombination av två nya tekniker.

    * Processintern metananrikning. Slammet från rötkammaren leds genom så kallad desorptionskolonn där koldioxid och andra föroreningar avlägsnas genom att luft blåses genom slammet. Den här metoden kan höja metanhalten i gasen till cirka 80 procent.

    * Askfilter. Rågasen leds genom ett filter av aska från trädbränslen. Askan plockar upp nästan all koldioxid som finns i gasen. Nackdelen med metoden är att det krävs stora mängder aska.

    Källa: ”Förutsättningar och affärsmodeller för avsättning av småskaligt producerad fordonsgas”. Examensarbete av Mikaela Blom för civilingenjörsprogrammet i energisystem vid SLU. ISSN 1654-9392

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen