”Sveriges skogsägare drar sitt strå till stacken”
Att likställa ett nyttjande av en förnybar naturresurs som skogen med industriell verksamhet med negativ miljöpåverkan är långsökt.

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
I en debattartikel tycker Magnus Nilsson att skogssektorn ska ta på sig ett större ansvar för ”sina miljöproblem”. Här följer mina synpunkter kring det.
Under lång tid har Sveriges hundratusentals skogsägare brukat och vårdat sina skogar i Sverige. Till nytta för kommande generationer och för hela vår nation. Förutom det viktiga bidraget till Sveriges ekonomi leder en hög skogsbruksaktivitet till att den globala fossilanvändningen minskar. Att likställa ett sådant nyttjande av en förnybar naturresurs som skogen med industriell verksamhet med negativ miljöpåverkan är långsökt.
Bedrivs ett alltför intensivt skogsbruk på en för stor andel av skogsmarken är det förstås inte bra för skogens mångfald. Därför har det avsatts stora arealer skog, både på formell och på frivillig basis, till ett värde motsvarande flera hundratals miljarder kronor. Till detta ska läggas att skogsägare gör stora insatser utan ersättning när det sparas detaljhänsyn i samband med skogsbruksåtgärder.
Min uppfattning är att svenska skogsägare redan dragit sitt strå till stacken vad gäller det frivilliga. Framgent bör i princip alla kostnader för mångfald. utom möjligen en utvecklad detaljhänsyn, tas av samhället.
Vårt land och vår befolkning har en enorm nytta av att våra skogar brukas och sköts av människor som under viss mån av frihet vill ta hand om och vårda sin egendom. Det gynnar vår nationella ekonomi och ger klimatnytta som är till gagn för oss alla.
Allt detta tycker jag talar för att allmänintresset ska stå för ytterligare naturvårdssatsningar, vi bör inte lägga än mer ekonomiska bördor på skogssektorn och särskilt inte på familjeskogsbruket.
Anders Pettersson,
Vice ordförande Norra skog