”Svenska tomater – inget att skämmas över!”

På flaskorna från ett av Sveriges mer kända varumärken inom ketchup finns en text där tillverkaren framhåller att tomaterna är ”klimatsmart odlade på varma breddgrader (ej i Sverige)”. Svenskodlat brukar ses som något positivt men här vänder ketchuptillverkaren på begreppen och antyder att produktion i Sverige skulle vara negativ.

Bakgrunden till detta resonemang kan sannolikt spåras till 1990-talet då en forskningsstudie visade att växthusodlade tomater skulle ge upphov till upp till 10 gånger större utsläpp (CO2-ekvivalenter) jämfört med tomater odlade i medelhavsområdet. Denna studie är alltså baserad på data som är nära 30 år gamla och helt saknar relevans i dag.

Vidare tittade man på den tiden enbart på CO2-utsläpp från produktion och transporter och bortsåg helt från negativa effekter i form av bekämpningsmedelsanvändning, vattenanvändning, markanvändning, och trafiktutsläpp i form av partiklar och kväveoxider. I dagens läge torde det finnas en allmän förståelse för att den inhemska försörjningsgraden av livsmedel av flera skäl behöver öka. Likaså att en större del av vår kost framöver behöver baseras på vegetabiliska produkter. Vi kan i detta sammanhang inte förlita oss enbart på traditionellt lantbruk, även om det också där finns en betydande potential att öka produktionen.

Moderna högteknologiska växthus och växtfabriker har en mycket hög produktivitet och resurseffektivitet och kommer att vara en bärande del i framtidens livsmedelssystem. Väldigt lite uppvärmning krävs och den sker vanligtvis helt med biobränslen eller spillvärme. Belysningen sker med energisnål LED-belysning. 

De slutna hydroponiska systemen kräver lite vatten och orsakar inget näringsläckage. Den höga hygieniska standarden och användning av biologisk bekämpning gör att pesticidanvändningen ligger på ett minimum, och att produkterna har hög kvalitet även ur ett livsmedelshygieniskt perspektiv. Herbicider (ogräsmedel) används givetvis inte alls. Förläggning av inomhusodlingar i anslutning till bebyggda miljöer ger goda möjligheter för utnyttjande av restströmmar som spillvärme, spillvatten, CO2 och näringsämnen. Växthusodling och inomhusodlingar har alltså en stor potential för att bidra till inhemsk cirkulär livsmedelsförsörjning. För att underlätta för detta behöver ett antal åtgärder genomföras:

· Sänk energiskatten på el som används för att driva fotosyntes till samma nivå som för industrin.

· Se över plan- och bygglagen för att underlätta etablering av odlingar inom detaljplanerat område.

· Se över det kommunala avfallsmonopolet för att möjliggöra lokala kretslopp.

· Inför och implementera mål för nationell självförsörjningsgrad för de viktigaste livsmedlen.