Globalt pågår en kamp om världens mest åtråvärda resurs – den yta av jorden som kan producera mat. Alltför ofta slutar det i blodbad. Sedan år 2000 har över 49 miljoner hektar jordbruksmark bytt ägare i storskaliga affärer, enligt Land Matrix som övervakar jordförvärv. Inte sällan rör det sig om mark­rofferi, där andra stater eller storföretag är köpare.

Den desperata jakten på jordbruksmark är förståelig. Efterfrågan på livsmedel lär explodera. Världens befolkningsantal spränger den ena miljardvallen efter den andra. Globalt blir konsumtionsmönstren alltmer lika de i väst.

Samtidigt tornar orosmolnen på produktionssidan upp sig. Klimatförändringar riskerar att göra det svårare att odla mat i en del områden. Ändliga resurser för tillverkning av mineralgödsel hotar dagens skördenivåer. Kraftig urbanisering försvårar kretslopp. Det är upplagt för en perfekt storm.

Samtidigt, i den humanitära stormakten Sverige verkar det inte finnas några större ambitioner att säkra planetens livsmedelsförsörjning. Sedan 1966 har arealen åkermark i landet minskat med omkring en halv miljon hektar. Och det allvarligaste hotet mot de bästa jordarna är byggnation. I jämförelse med åkrar som planteras igen med skog kan inte exploaterade områden återställas för matproduktion.

I Sverige verkar inte heller några jordar vara fredade. Här bebyggs glatt några av världens bästa åkermarker.

Det senaste är att Uppsala kommun har börjat kasta lystna blickar på Sveriges lantbruksuniversitets goda jordar på Ultuna, precis söder om staden. Uppenbarligen är inte forskning på hur vi ska föda världens människor lika viktigt som lägenhetskomplex.

I Norrköping är situationen likartad. På Malmölandets vidsträckta skiften norr om staden sneglar kommunen på att bygga logistikcentrum. Hundratals hektar av förnämliga jordar ska i så fall erövras av asfalt.

Att kommuner med tillväxtambitioner slukar förstklassiga jordar är inget nytt. Städerna har grundats i områden med goda odlingsförutsättningar. Historien lär oss att åkermark är en förutsättning för liv och civilisation.

Dagens stadsbyggnad bryter dock med historien och framstår som riggad till åkermarkens nackdel. Stadsnära trädbärande marker sparas ofta vid exploateringar, då de anses viktiga för friluftslivet eller för att de har kulturlämningar. Att bygga direkt på platt odlingsmark är däremot billigt. Även om det i längden inte är hållbart. Men många beslutsfattare blundar för allvaret.

För att fånga vad som står på spel när städerna erövrar gårdarnas jord kanske vi inte bör tala om åkermark, utan snarare om livsmedelsproducerande yta eller mark som kan ge oss mat. De begreppen fångar mer vad som i grunden är insatsen – vår försörjning av livsmedel.

När städerna erövrar gårdarnas jord står vår livsmedelsförsörjning på spel, skriver ATL:s Edvard Hollertz.

LEDARE | När städerna erövrar gårdarnas jord står vår livsmedelsförsörjning på spel, skriver ATL:s Edvard Hollertz.

large_7d34b166-a98b-47c7-a47c-58f7fcc92d6f.jpg

medium_7d34b166-a98b-47c7-a47c-58f7fcc92d6f.jpg

small_7d34b166-a98b-47c7-a47c-58f7fcc92d6f.jpg

thumbnail_7d34b166-a98b-47c7-a47c-58f7fcc92d6f.jpg

Skydda marken som ger oss mat

Växtodling

large_ef523802-7a8f-4301-b38f-40fdcae61c82.jpg

medium_ef523802-7a8f-4301-b38f-40fdcae61c82.jpg

small_ef523802-7a8f-4301-b38f-40fdcae61c82.jpg

thumbnail_ef523802-7a8f-4301-b38f-40fdcae61c82.jpg

Det allvarligaste hotet mot de bästa jordarna är byggnation – vår livsmedelsproduktion står på spel.