Sara Johansson

large_img-2902.jpg

medium_img-2902.jpg

small_img-2902.jpg

thumbnail_img-2902.jpg

img-2902.jpg

Regeringens planer på att <a href="https://www.atl.nu/mindre-pengar-for-sankta-slaktavgifter-i-budgeten">sänka anslaget</a> för nedsättning av slakteriavgifterna från 107 till 73 miljoner kronor från och med nästa år kom som en överraskning för den närmast berörda branschen. Deras budskap till ansvariga ministrar har sedan Sven-Erik Buchts tid varit att anslaget snarare bör höjas med 70 miljoner.

– Det här är ett slag i ansiktet på producenter som har trott att regeringen menat allvar med att den vill öka självförsörjningsgraden på kött, säger Hans Agné, vd för Svenska Köttföretagen.Det minskade anslaget är extra bittert då höstbudgetens argument för att sänka nedsättningar är de rättsliga segrar slakterierna gjort när det gäller vad Livsmedelsverket får räkna som kontrollutgifter. Överklaganden av avgifterna för 2017, 2018 och 2019 var framgångsrika. Men nu tas alltså pengar från nedsättningen för att finansiera kostnader myndigheten efter domar i Förvaltningsrätten och <a href="https://www.atl.nu/livsmedelsverket-far-baklaxa-om-slaktavgifter">Kammarrätten</a> inte längre kan avgiftsbelägga.– Jag tolkar det som att branschen själv ska stå för den för höga avgift som man tagit ut och som måste regleras.<h2>Dålig tajming</h2>Höjda kostnader för slakterierna och lägre priser för köttproducenterna kommer dessutom i en situation där företagen redan är ekonomiskt pressade, menar Hans Agné.– Det är anmärkningsvärt att man ytterligare försämrar villkoren för svensk köttproduktions villkor i ett läge när foderpriserna är en jättestor utmaning för alla köttproducenter i hela Sverige. Det kommer synnerligen olägligt och stick i stäv med vad man vill önska från en livsmedelsstrategi som är antagen av både regering och riksdag.Samtidigt som slakterierna ser nedsättningen minska ligger de i fortsatta rättsliga tvister med Livsmedelsverket. Avgifterna för 2020 och 2021, som följde en annan princip än de tidigare, har också överklagats. Branschen är även emot <a href="https://www.atl.nu/branschen-kritisk-mot-livsmedelsverkets-nya-avgiftssystem">det nya avgiftssystem</a>, baserat på en timtaxa, som införs nästa år. De större slakterier som representeras av Svenska köttföretagen och Svensk fågel föredrar en fast avgift per slaktat djur.&nbsp;ATL har bett näringsminister Ibrahim Baylan (S) om en intervju men han har avböjt.

<h3>Slakteriavgifterna</h3>Slakteriavgifterna ska finansiera Livsmedelsverkets kontroller på slakterier och vilthanteringsanläggningar. Sedan 2012, efter den djupa griskrisen föregående år, har staten skjutit till strax över 100 miljoner per år för att hålla avgifterna nere. Syftet med stödet är inte första hand att det ska gynna slakterierna, utan att det ska komma köttproducenterna till del genom högre avräkningspriser.

<h3>LÄS MER OM SLAKTERIAVGIFTERNA:</h3><a href="https://www.atl.nu/mindre-pengar-for-sankta-slaktavgifter-i-budgeten">Mindre pengar till sänkta slakteriavgifter i budgeten</a><a href="https://www.atl.nu/branschen-kritisk-mot-livsmedelsverkets-nya-avgiftssystem">Skarp branschkritik mot Livsmedelsverkets nya avgiftssystem</a><a href="https://www.atl.nu/infekterad-strid-om-kontrollavgifter-fortsatter">Infekterad strid om avgifter fortsätter</a><a href="https://www.atl.nu/livsmedelsverket-far-baklaxa-om-slaktavgifter">Livsmedelsverket får bakläxa om slaktavgifter</a><a href="https://www.atl.nu/branschen-chockad-over-sent-avgiftsbesked">Branschen chockad över sent avgiftsbesked</a>

”Ett slag i ansiktet”, kallar Hans Agné höstbudgetens kapning av stödet för slakteriavgifterna.

Sänkt nedsättning upprör slakterierna

Politik

"Ett slag i ansiktet", kallar Hans Agné höstbudgetens kapning av stödet för slakteriavgifterna.