Mikael Marklund

large_Mikael_M-krönika.jpg

medium_Mikael_M-krönika.jpg

small_Mikael_M-krönika.jpg

thumbnail_Mikael_M-krönika.jpg

Mikael_M-krönika.jpg

Hur ska man göra om man har en skogsmaskin som börjat få några år på nacken?&nbsp;

Inte nog med att en ny stigit rejält i pris det senaste året – som ATL rapporterat har <a href="https://www.atl.nu/darfor-rusar-priset-pa-skogsmaskiner">prishöjningarna varit på upp mot 20 procent</a> för vissa modeller – utan dessutom är väntetiden i många fall runt ett år eller mer.&nbsp;Här är några faktorer du som köpare behöver ha koll på – och några som det absolut inte går att ha koll på men som måste vara med i kalkylen ändå:• Det kommer att kosta ännu mer att vänta med att byta. Även om priset gått upp kanske 20 procent det senaste året finns det inget som säger att maskinerna slutar stiga i pris. Tvärtom. Försäljare ATL varit i kontakt med indikerade redan innan kriget i Ukraina bröt ut att det väntar nya och rejäla prishöjningar redan om ett par månader. Ett säkert stalltips är i alla fall att det nog lär börja snöa i ni vet var innan det blir några prissänkningar. • Kommer mina tjänster att vara efterfrågade? Vem trodde för ett halvår sedan att dieselpriset i dag skulle vara snubblande nära 30 kronor per liter? Den utvecklingen kommer att tvinga skogsbolag och skogsägare att fundera på vad som är lönsamt att göra och inte. Ju längre bort från industrin skogen finns, desto närmare brytpunkten är man. En större slutavverkning går nog räkna hem även fortsättningsvis. Men med mindre förstagallringar blir det allt svårare. Är maskinparken anpassad för den utvecklingen? • En annan faktor som har bäring på det skenande bränslepriset: Vad har du för relation till dina kunder? Har de förståelse för att dina kostnadsökningar hamnar på fakturan? Om inte kanske det är läge att fundera på att byta kund eller låta bli att investera i en ny maskin som ökar på din skuldbörda. &nbsp;• Såvida inte den nuvarande maskinen är helt omodern ska du inte räkna med någon effektivitetsvinst att tala om. I bästa fall någon enstaka procent. För att räkna hem affären får du som köpare snarare titta på faktorer som att minskat underhåll och förhoppningsvis förbättrad driftsäkerhet kan ge fler körtimmar per arbetsdag. • Hur mycket går det att få för inbytesmaskinen? När väntetiderna är som de är i dag vet inte köparen i vilket skick din skördare eller skotare är om ett år och det ökar benägenheten att hålla nere priset. Här kan ett gott rykte som en som håller ordning på maskiner och underhåll vara värt en slant. Men väntar du för länge kommer maskinens andrahandsvärde att sjunka ännu mer. Å andra sidan sannolikt inte lika mycket som det gjorde de första hundra timmarna du körde med din maskin. &nbsp;• Måste den nya maskinen vara större och starkare än den gamla? Många har omvittnat svårt att tänka sig att gå ner i storlek. Men bränslekostnaderna blir allt viktigare i en maskinkalkyl. På Skogforsk har man tittat på bränsleförbrukningen per avverkad och framskotad kubikmeter utifrån maskindata. Där har man i en preliminär analys kommit fram till att mellanstora skördare ger bäst bränsleekonomi om medelstamvolymerna är större än 0,2 m3fub. För skotare är dock ekvationen enklare: ju större maskin, desto mindre diesel per utkörd kubik om det inte råder extraordinära förhållanden. &nbsp;• Vad kommer att hända med kostnaderna för service och underhåll? I fjol steg de med upp till 7 procent på några månader. Kommer den utvecklingen att fortsätta? Hur påverkas procentsatsen om jag köper en ny maskin respektive om jag behåller min gamla? • Måste det vara samma färg på huven? Valet av maskinleverantör styrs av många faktorer. Geografisk närhet och goda relationer med servicelämnaren är två tunga faktorer när det är dags att byta. Men det kanske kan vara värt att slå någon annan återförsäljare en signal. • Måste det köpas en maskin av senaste modell? Kanske finns det något nästan nytt på begagnatmarknaden som duger? Inte för att den översvämmas av objekt, men det kan i alla fall vara värt att kolla runt.

&nbsp;Och så den riktiga tusenkronorsfrågan: Hur mycket kommer kriget i Ukraina att påverka den svenska skogsmaskinsmarknaden? &nbsp;1. Vad händer med efterfrågan på såväl pappersmassa som sågade trävaror? Ingen vet – men striderna och sanktionerna kan leda till en minskad efterfrågan. Och då minskar också efterfrågan på de som kan och vill ta på sig en avverkning – och ersättningarna pressas ner. Men knappast entreprenörens kostnader. &nbsp;2. Fram till invasionen av Ukraina ökade efterfrågan på skotare och skördare i Ryssland stadigt. Men nu exporteras det inte några nya skogsmaskiner dit längre. Kommer det att ge utrymme att producera mer för den svenska marknaden? Troligtvis kommer inte priserna att bli lägre, men kanske väntetiden – vilket också kan påverka kalkylen. &nbsp;3. Hur kommer konflikten att påverka den internationella sjöfarten? Hur ska de nyckelkomponenter som tillverkas av underleverantörer transporteras om det blir grus i båtmaskinerierna? Kommer det att gå att tillverka skogsmaskiner till priser som överhuvudtaget är hanterbara då?Svaret på dessa frågor är ett av Sveriges vanligaste ordspråk: ”Den som lever får se”. Vilket för övrigt även finns på latin och heter då ”Qui vivra, verra”. Det är i alla fall något som jag vet.

Köpa nytt eller fortsätta nöta på? Det är inte lätt att veta hur man ska göra för att räkna hem köpet av en ny skogsmaskin. Och Rysslands angrepp på Ukraina har gjort det ännu svårare.

Inte lätt att veta hur man ska göra för att räkna hem köpet av en ny skogsmaskin.

Räkna med att dyra maskiner blir ännu dyrare – snart 

Entreprenad

Köpa nytt eller fortsätta nöta på? Det är inte lätt att veta hur man ska göra för att räkna hem köpet av en ny skogsmaskin.