Cecilia Persson

article_1671624986945.jpeg

large_1671624986945.jpeg

medium_1671624986945.jpeg

1671624986945.jpeg

Mejeriavdelningen är dagligvaruhandelns kassako. Men att de mindre mejeriernas produkter tappar försäljning och att många av bolagen går med förlust är dock inget dagligvaruhandeln deppar över.&nbsp;

Butikerna har istället fått se hur de egna märkena har stärkt sina positioner när kunderna väljer vilken mjölk eller ost de plockar ner i sin varukorg. Där finns alltså mer pengar att tjäna och följaktligen växer segmentet.&nbsp;Mellan 2004 och 2021 ökade försäljningen av EMV-produkter (Egna märkesvaror) inom kategorin mejeri och ägg med 1383 procent, <a href="https://www.dagligvarunytt.se/alla-nyheter/nyheter/emv-boom-i-mejerihyllan--kedjorna-tar-fajten-med-smorfavoriten/">som Dagligvarunytt rapporterade om nyligen.</a>Det är alltså ingen slump att ICA, som ska banta 200 tjänster centralt, meddelar att de framöver kommer att satsa stort på sina egna lågprisprodukter. EMV-produkter stärker banden mellan kund och butikskedja, en lojalitet som just nu är manna från himlen.&nbsp;Det är de största mejerierna som gör EMV-varor åt kedjorna. Eftersom dagligvaruhandeln också är med och äger Från Sverige-märket kan de i många fall sälja in sina produkter som både svenska och prisvärda.&nbsp;

Men när de mindre mejeriernas produkter gör sin reträtt från fler och fler butiker försvinner också viktiga ambassadörer för mjölk och mejeri, för det företagande som finns nära, där konsumenterna bor. Fler företag som är med och lyfter den svenska mjölken, filen eller gräddfilen till en råvara med ett högre värde och därmed också synen på den.&nbsp;Det handlar också om vår livsmedelsberedskap, att fler företag av olika storlek ska vara både verksamma och vara robusta om en kris inträffar.&nbsp;Detta är en utveckling som politiker (på riksnivå, men också på kommunalnivå) borde ha skäl att vara oroliga för – inte minst med 2022 i ryggen.&nbsp;Det finns ungefär 150 anläggningar i Sverige som är godkända för att hantera obehandlad mjölk och mjölkprodukter. De allra flesta av dem är små gårdsmejerier och merparten tillverkar ost.&nbsp;Fyrklövern med de största mejeriföretagen väger in och hanterar nästan 98 procent av mjölkproduktionen i Sverige. Då siffrorna är från 2021 bör andelen ha ökat något.&nbsp;

Visst, flera mindre mejerier har sin stabila och trogna målgrupp som inte stirrar sig blinda på på prislappen i butik. Genom att ha olika strategier och målgrupper går det att få både de små och stora företagen att samexistera.&nbsp;Men konsumtionen av mejeriprodukter minskade med 4 procent under 2021 jämfört med året innan, enligt Jordbruksverket, alltså innan de stora prisökningarna slog i genom 2022.&nbsp;De största mejerierna har kunnat anpassa sig efter förändrade konsumtionsmönster på andra sätt. Dessutom har de haft helt andra ekonomiska muskler att jobba med. En lyx de mindre mejerierna inte har.&nbsp;

<h3>Läs mer</h3><a href="https://www.atl.nu/pressat-lage-for-mindre-mejerier">Pressat läge för mindre mejerier</a><a href="https://www.atl.nu/wapnos-vd-kanske-smaskaligt-inte-har-nagon-framtid">Wapnös vd: ”Småskaligt kanske inte har någon framtid”</a><a href="https://www.atl.nu/lrf-ser-ingen-snabb-vandning-for-mejerierna">LRF ser ingen snabb vändning</a>

De mindre mejerierna går rejäl kräftgång, vilket bland annat Dalsspiras konkurs är ett tråkigt bevis på.&nbsp;Men räkna inte med att matbutikerna hjälper till för att få trenden att vända.

Räkna inte med att matbutikerna hjälper de pressade mindre mejerier.