Martin Hammar

large_sdlQGidDtdKb1g-nh (2).jpg

medium_sdlQGidDtdKb1g-nh (2).jpg

small_sdlQGidDtdKb1g-nh (2).jpg

thumbnail_sdlQGidDtdKb1g-nh (2).jpg

sdlQGidDtdKb1g-nh (2).jpg

Förslaget, som presenterades den 6 maj i år, fokuserar på produktionsgrenar som drabbats extra hårt av kostnadsökningarna på insatsvaror.&nbsp;

Men i samband med att förslaget offentliggjordes varnade <a href="https://www.atl.nu/sa-kommer-krisstodet-till-lantbruket-att-fordelas">LRF:s ordförande Palle Borgström</a> för att EU:s statsstödsregler kan ställa till det för grisproducenterna. Det bekräftar nu Mattias Espert, ordförande för Sveriges grisföretagare, för ATL.– Överlag är Sveriges grisföretagare inte nöjda med krisstödet, även om vi inte har så mycket synpunkter vad gäller Jordbruksverkets krisstödsfördelning mellan de olika djurslagen. Däremot anser vi att grisen lidit mest och längst, säger han.&nbsp;Att stöden till grisproduktionen hamnat inom statsstöden medför att det finns en lägsta respektive högsta nivå att ta hänsyn till, i det här fallet föreslås mininivån bli 5 000 kronor per företag och takbeloppet 550 000 kronor.&nbsp;– Vi motsätter oss detta väldigt mycket. Vi tycker inte att det är okej att 160 företag når takbeloppet med tanke på att de står för en stor volym av den totala grisproduktionen i Sverige. Utifrån våra beräkningar, och enligt hur stödet ser ut, borde några av dessa producenter vara berättigade uppemot 2 eller 3 miljoner i stöd, säger Mattias Espert och fortsätter:– Det nuvarande förslaget innebär också att de går miste om en ökning som motsvarar uppemot 1 krona kilot och i stället får nöja sig med en ökning på omkring 20 öre kilot. Det är anmärkningsvärt och fel.

Mattias Espert, ordförande Sveriges grisföretagare.

large_1653638055291.jpeg

medium_1653638055291.jpeg

small_1653638055291.jpeg

thumbnail_1653638055291.jpeg

1653638055291.jpeg

Sveriges grisföretagare vill att takbeloppet ändras eftersom det straffar många av de grisproducenter som har stor volym. Dessutom vill de se en omfördelning mellan statsstödet och krisreserven.&nbsp;– Jordbruksverkets fördelning av stödet är fortfarande ett förslag och vi har kommit med våra synpunkter. Vi tycker bland annat att de borde titta på både den totala intäkts- och kostnadssidan per bransch i stället för enbart kostnader. Nu hoppas jag att de lyssnar på oss. Men än så länge har vi inte fått någon återkoppling, säger Mattias Espert.&nbsp;<h2>Fjolårets djurinnehav kan ställa till det</h2>Sveriges nötköttsproducenter är fortsatt positiva till regeringens krispaket och hur pengarna föreslås fördelas.&nbsp;– Ungtjuren har drabbats hårdast av kostnadskrisen. Men utifrån de beräkningar vi gjort, som baseras på att våra producenter får stöd för alla djur som är över ett år, kommer avräkningspriset för en ungtjur att öka med ungefär fyra kronor, säger Henrik Lander som är ordförande för Sveriges Nötköttsproducenter.

Henrik Lander, ordförande Sveriges Nötköttsproducenter.

large_1653638145103.jpeg

medium_1653638145103.jpeg

small_1653638145103.jpeg

thumbnail_1653638145103.jpeg

1653638145103.jpeg

Storleken på Jordbruksverkets stöd baseras utifrån gårdarnas djurinnehav från 2021 vilket medför en viss problematik, menar Henrik Lander:– Vi är oroliga för de som är nystartade och de som precis utökat sin produktion. Varken de eller mellankalven, som aldrig blir äldre än ett år, kommer med i beräkningen.&nbsp;Hur ser ni på att drygt 300 företag beräknas hamna över gränsen för statsstödsreglerna på 550 000 kronor?&nbsp;– Endast ett fåtal av Sveriges 15 000 nötköttsproducenter inriktar sig enbart på nötköttsproduktion. Stora företag tenderar också att ha större muskler, så vi får hoppas att de hänger i. De får ju trots allt upp till maxtaket, men går miste om det som är ovan.&nbsp;

Svensk Fågels ordförande Jenny Andersson.

large_1653638205191.jpeg

medium_1653638205191.jpeg

small_1653638205191.jpeg

thumbnail_1653638205191.jpeg

1653638205191.jpeg

<h2>”Får inte bli för komplicerat”&nbsp;</h2>Enligt Jordbruksverkets förslag ska företagen inom fjäderfäsektorn dela på totalt 270 miljoner kronor, varav 90 miljoner kommer från EU:s krisreserv. Men stödet är inte tillräckligt, anser Svensk Fågel:– Foderprishöjningen i kombination med höjningen på el, drivmedel och andra insatsvaror innebär att krisreserven inte hjälper fullt ut. I våra beräkningar till Jordbruksverket har vi inte heller tagit hänsyn till kostnaderna för insatsvaror. Beräkningarna är gjorda fram till juni i år eftersom vi inte vet hur foderpriserna kommer att utvecklas, säger Jenny Andersson, ordförande Svensk Fågel.Om inte produktionskostnaderna tas ut på marknaden riskerar prishöjningarna att bli så kraftiga att branschen slås ut, menar hon.&nbsp;– Vi försöker ta hänsyn till hela värdekedjan, både när det gäller kyckling och kalkon. Samtidigt får det inte bli för komplicerat när det gäller ansökan och administration. Regeringen har ännu inte beslutat om vårbudgeten och inte heller hur fördelningen kommer att landa, så det är ännu för tidigt att uttala sig om det.&nbsp;

<h3>Krisstödet – en bakgrund</h3>Den 6 maj i år presenterade Jordbruksverket sitt förslag på hur regeringens krispaket på cirka 2 miljarder kronor ska fördelas inom jordbruket.&nbsp;300 miljoner kronor föreslås gå till djurproduktion och växthusföretag, medan 1 590 miljoner kronor (varav 90 miljoner från EU:s krisreserv) är tänkta att gå till ett utökat stöd till djurproduktion.&nbsp;Jordbruksverket föreslår också en förstärkning om 50 miljoner kronor av det nationella stödet i norra Sverige.Mininivån i stöden föreslås bli 5 000 kronor per företag och takbeloppet är 550 000 kronor. Jordbruket föreslår att stödet grundas på gårdarnas djurinnehav 2021.&nbsp;För att kunna få ta del av stöden ska produktion ha förekommit på företaget under februari 2022.&nbsp;För växthusodlare är det odlingsytan 2020 som stödet grundas på och företagen ska ha haft produktion under första halvåret 2022 för att vara berättigade till stöd.&nbsp; Senast den 30 september kommer stödutbetalningar att göras till fjärderfäföretagen. Övriga utbetalningar kommer att ske senast vid årsskiftet men Jordbruksverkets ambition är att det ska ske så snabbt som möjligt.&nbsp;

<h3>Läs mer</h3><a href="https://www.atl.nu/2-miljarder-i-nytt-krisstod-till-jordbruket">Två miljarder i nytt krisstöd till jordbruket</a><a href="https://www.atl.nu/sa-kommer-krisstodet-till-lantbruket-att-fordelas">Så vill Jordbruksverket fördela krisstödet</a><a href="https://www.atl.nu/krisstod-nodvandigt-ont-tycker-branschen">Krisstöd nödvändigt ont tycker branschen</a>

Jordbruksverkets förslag på hur krisstödet på 2 miljarder kronor ska fördelas påverkar producenterna olika. Vissa tycker att det är rättvist, andra känner sig missgynnade.

Vinnarna och förlorarna på Jordbruksverkets förslag.

medium_1653640029807.jpeg

small_1653640029807.jpeg

thumbnail_1653640029807.jpeg

Oro i branschen för att krisstödet ska hamna snett

Företagande

medium_1653640024288.jpeg

small_1653640024288.jpeg

thumbnail_1653640024288.jpeg

Jordbruksverkets förslag på hur krisstödet på 2 miljard ska fördelas påverkar producenterna olika. Vissa tycker att det är rättvist, andra känner sig missgynnade.