Kristin Karlsson

Arlas huvudkontor i Solna utanför Stockholm.

1685453289386.jpeg

– Fleråriga växter, som vallar, är de viktigaste kolbindande grödorna vi har, men det avspeglas inte alls i Arlas modell, säger Marianne Schönning, mjölkbonde i Hälsingland.&nbsp;

Enligt Marianne Schönning ger hållbarhetsersättningen en alltför förenklad bild av klimatfrågan liksom många andra viktiga aspekter som jordbruket bidrar med och som är viktiga delar av ett hållbarhetsperspektiv

Marianne Schönning, initiativtagare till den kritiska motionen.

mar.jpg

– &nbsp;Det är orättvist att ett kooperativ som Arla kommer betala mer för mjölk från slättbygd än skogsbygd, därför att man kan ta högre skördar på slätten och söderut.&nbsp;Efter många år som lojal Arlabonde är nu Marianne kritisk till hur frågan har hanterats av kooperativet.– Det är mycket bra att Arla vill arbeta med hållbarhetsfrågorna, men ett stort problem när inte demokratin funkar i en kooperation som har två tredjedelar av den svenska mjölkmarknaden.<h2>Forcerad utformning av Arla</h2>Marianne Schönning menar att utformningen av hållbarhetsersättningen är forcerad från Arlas ledning och att det inte funnits tillräckligt med tid för medlemmarna att tycka till om förslaget.– Och nu när vi har tyckt till, 14 av 17 kretsar har kritiserat hållbarhetsersättningen, då är det märkligt att den breda kritiken sannolikt inte kommer leda till någon förändring, säger Marianne Schönning, som menar att de svar som skickats från det svenska representantskapet och från Arlas styrelse på motionen mest känns som en ”klapp på huvudet”.– De förtroendevalda i Arlas representantskap, som borde representera oss medlemmar i kretsarna, verkar i den här frågan vara mer lojala med Arlas ledning än med oss medlemmar, säger hon.&nbsp;

<h2>Två olika synsätt på kor och lantbruk</h2>Marianne Schönning tror att en del av problematiken kring hållbarhetsersättningen bottnar i två olika synsätt på kor och lantbruk. Det ena handlar om ett jordbruk som bara ska bli mer och mer intensivt ”effektivt” och det andra står för en bredare syn på mjölkproduktionen och inkluderar värden som biologisk mångfald och djuromsorg och menar att de aspekterna ska väga minst lika tungt som mjölkvolym per hektar.– Hållbarhetsersättningen delar upp Arlabönder i två läger, säger Marianne Schönning.&nbsp;Enligt henne är Job och Ceciles lantbruk i Sörmland ett mycket inspirerande exempel på hur ett hållbart jordbruk kan se ut i Sverige i framtiden. Här är gräset i fokus och den spannmål som odlas går till brödsäd, inte foder. &nbsp;– Det är onödigt att spannmålen ska gå genom djuren. Korna är skapta för att äta gräs och därför är det en mycket effektivare användning av näring att de tar gräset och vi människor spannmålen, säger Job Michielsen.

Job Michielsen och Cecile Jongers på Ullberga gård.

1685453121296.jpeg

Han har inte bemödat sig med att sätta sig in i Arlas nya hållbarhetsersättning då han på ett tidigt stadie förstår att deras extensiva, betesbaserade djurhållning inte skulle ge många hållbarhetspoäng.&nbsp;– Vi har en hög foderkonsumtion i kilo i förhållande till vår mjölkproduktion. Och det missgynnas vi av i de klimatberäkningarna, som vi redan lämnar in till Arla.

<h2>Omöjligt anpassa sig till alla medlemmar i sju länder</h2>Job Michielsen berättar att när han och Cecile bärgar vinterfoder räknar de med att det går åt 20 till 25 kilo torrsubstans per ko och dag.&nbsp;– Det är mycket jämfört med andra gårdar och beror på att vi bara ger djuren grovfoder, inget kraftfoder och spannmål. Vi är helt självförsörjande på gräs.På Job och Ceciles lantbruk i Sörmland är djurtätheten 0,7 djurenheter per hektar och avkastningen 5 000 liter per ko och år. Det är både en låg djurtäthet och låg mjölkavkastning jämfört med snittet.– Jag tänker att Arla gör så gott det kan, men att det inte kan bättre.&nbsp;Job Michielsens största kritik är att Arla är ett alltför stort företag och att det omöjligen kan anpassa sig till alla medlemmar i sju länder, vilket innebär att både demokrati och hållbarhet riskerar bli urvattnat.– I praktiken funkar det inte att vi bönder ska göra likadant i varje land. Vi måste anpassa oss till lokala förhållanden. Bara två mil från där jag bor kan det se helt annorlunda ut.

<h3>Lighthouse reports</h3>Denna granskning är ett samarbete mellan ATL och Lighthouse reports.Lighthouse reports är en ideell &nbsp;europeisk nyhetsredaktion, med bas i Nederländerna. Tillsammans med etablerad media i Europa sampubliceras journalistiska granskningar, främst inom områdena migration, klimat, väpnande konflikter och korruption.

<h3>Läs mer</h3><a href="https://www.atl.nu/arlas-svara-pa-kritiken-viktigt-se-till-helheten">Arla svarar på kritiken: ”Viktigt att se till helheten”</a><a href="Arlabönder kritiska till den nya hållbarhetsersättningen">Arlabönder kritiska till den nya hållbarhetsersättningen</a><a href="https://atl.nu/arla-svarar-modellen-passar-alla-gardar">Arla svarar på kritiken: ”Modellen passar för alla gårdar”</a>Tidigare artiklar: <a href="https://www.atl.nu/arla-infor-ny-hallbarhetsersattning-2023-oronmarker-5-miljarder-kronor">Arlas nya poängsystem ska ge högre mjölkpris</a>

– Hårddraget kan man säga att hållbarhetsersättningen passar majsodlande mjölkbönder i till exempel Danmark, medan den missgynnar bönder i skogs- och mellanbygd i Sverige som sköter om naturbeten och mer extensiva marker.&nbsp;Det säger Marianne Schönning, initiativtagare till den kritiska motionen. &nbsp;

”Orättvist att ett kooperativ betalar mer för mjölk från slättbygd än skogsbygd.”

Initiativtagen: ”Problem när demokratin inte funkar i Arla”

Livsmedelsförädling

”Fleråriga växter, som vallar, är de viktigaste kolbindande grödorna vi har, men det avspeglas inte alls i Arlas modell”, säger Marianne Schönning, mjölkbonde i Hälsingland. 