Mikael Marklund

1676553188376.jpeg

<p>Varje år gör branschorganisationen Livsmedelsföretagen en undersökning om vilka konsumenttrender som påverkar medlemsföretagen mest.&nbsp;</p>

<p>I 2021 års undersökning var det viktigaste att det skulle vara lokalproducerat, eller i alla fall svenskt. Tvåa var att produkterna skulle ha ett lågt klimatavtryck och trea att det skulle vara hälsosamt.</p><p>Nu har siffrorna för 2022 presenterats och de visar att konsumenterna prioriterar helt andra frågor i dag.</p><p>Den hetaste trenden är så kallade EMV-produkter. Det står för Egna märkesvaror som säljs under det egna varumärket men i regel tillverkas av andra och säljs till lägre priser än övriga varor av samma kategori.</p><h2>”Aldrig sett något liknande tidigare”</h2><p>Den näst hetaste trenden är övriga lågprisalternativ. De är också var för sig betydligt tyngre konsumenttrender enligt Livsmedelsföretagens undersökning än den viktigaste faktorn för konsumenterna 2021.</p><p>Undersökningen har gjorts i tio år.</p><p>–&nbsp;Vi har aldrig sett något liknande tidigare, säger Livsmedelsföretagens presschef Daniel Emilsson.</p><p>–&nbsp;De senaste sju åren har lokalproducerat legat stadigt i toppen. Och nu har det störtdykt.</p>

Daniel Emilson, press- och mediechef på Livsmedelsföretagen.

Daniel E 1.jpg

<h2>”Alla måste få rimlig ersättning”</h2><p>De kraftiga kostnadsökningarna på alla områden har gjort det allt mer nödvändigt för konsumenterna att titta på prislappen konstaterar han. Samt att det nya köpbeteendet borde få statsmakterna att agera:</p><p>– Det måste gå att hitta ett sätt så att vi kan behålla en svensk matproduktion där alla aktörer får en rimlig ersättning för sitt arbete utan att produkterna blir dyrare. Det är ingen naturlag att de måste bli det. Till exempel genom att jobba för regelförenklingar. Därför hoppas vi mycket på den nya livsmedelsstrategin som ska tas fram. Men den frågan ligger hos politikerna. Livsmedelsföretagen kan inte göra någonting där.&nbsp;</p><h2>Dominans av lågprisvaror</h2><p>Lågprisvarorna dominerar nu och Livsmedelsföretagen ser ingen förändring där under resten av året. Vilket slår hårt mot svenska råvaror och förädling med svensk arbetskraft. Enligt Livsmedelsföretagen kan bara cirka 10 procent av de produkter som tas fram i Sverige räknas som lågpris. 48 procent av den svenskproducerade livsmedelsvolymen räknas in i mellanprissegmentet och 43 procent som premiumvaror.</p><p>Medlemsföretagen ser inte bara att kunderna köper allt billigare produkter. För 2023 förväntar de sig också kraftigt minskade försäljningsvolymer.&nbsp;</p>

<h3><strong>Livsmedelsföretagen</strong></h3><p>Består av 800 medlemsföretag som tillsammans omsätter cirka 200 miljarder kronor per år. Bland företagen finns Arla, HK Scan, KLS Ugglarps och Kronfågel. Tillsammans producerar företagen drygt hälften av all mat och dryck som konsumeras i Sverige, den andra hälften importeras huvudsakligen.</p><p>Sveriges lantbrukare levererar ungefär 70 procent av sin produktion till dessa företag.</p><p>Källa: Livsmedelsföretagen</p>

<p>På ett år har konsumenternas fokus ändrats totalt. Då var lokalproducerat och hållbarhet viktigast. Nu är det bara billigt eller ännu billigare som gäller.</p>

Konsumenternas intresset för lokalproducerat och hållbart har djupdykt. 

Nu är det bara lågpris som gäller

Marknad

På ett år har konsumenternas fokus ändrats totalt. För ett år sedan var lokalproducerat och hållbarhet viktigast. Nu är bara billigt eller ännu billigare som gäller enligt Livsmedelsföretagen.