Marcus Frennemark

large_1652965178142.jpeg

medium_1652965178142.jpeg

small_1652965178142.jpeg

thumbnail_1652965178142.jpeg

1652965178142.jpeg

Den här artikeln publicerades först i <a href="https://www.lantmannen.nu/">tidningen Lantmannen</a>.

Med närmare 400 nötkreatur på gården krävs mycket foder. 140 hektar vallodling i ett fyrskördesystem förser alla idisslarna på Östergården i Brismene, två mil söder om Falköping, med förstklassigt grovfoder.&nbsp;Fallerar skördevolymen något år kan spannmål skördat som helsäd rädda situationen.– Vi har fullt fokus på vallen, så oftast behövs det inte utan vi kan tröska spannmålen, säger Markus Brisbo.Han har hittat ett upplägg för vallodlingen som han är nöjd med och analysresultaten ger honom rätt. Målet är att ha ett energivärde över 11,3 megajoule, MJ, per kilo ts vid alla fyra skördetillfällen. Oftast lyckas det, ifjol snittade han på 11,4 MJ med 11,9 MJ som topp.

large_1652965186428.jpeg

medium_1652965186428.jpeg

small_1652965186428.jpeg

thumbnail_1652965186428.jpeg

1652965186428.jpeg

Markus Brisbo vill komma i gång med vallskörden någon av de sista dagarna i maj och sedan hålla ett intervall på högst fem veckor mellan skördarna. Under ett normalår, är det bäst att tillägga – ifjol var tillväxten snabb och det blev inte mer än fyra veckor mellan några skördetillfällen.– Det växer som bäst från 1 juni och 20 dagar framåt. Om du inte kommer i gång i tid tappar du mycket energi, säger han.<h2>Motstod femte skörd</h2>För att få i gång återväxten snabbt efter skörd lämnar han relativt hög stubb. Det för också det goda med sig att risken minskar att grönmassan ska förorenas av torrt gräs eller jord.Ifjol togs fjärdeskörden redan i början av september, sedan regnade det och vallen växte till sig igen. Men Markus Brisbo motstod frestelsen att ta en femte skörd. Dels behövde han inte mer foder, dels tycker han det kan vara lurigt att klara den hygieniska foderkvaliteten vid alltför sen skörd på hösten.Noggrannhet kännetecknar skördeförloppet och Markus Brisbo lever upp till ensileringens klassiska budord: Hacka, packa, täcka.&nbsp;

large_1652965183183.jpeg

medium_1652965183183.jpeg

small_1652965183183.jpeg

thumbnail_1652965183183.jpeg

1652965183183.jpeg

Vallen slås med rotorslåtter och den förtorkade grödan skördas med hackvagn.– Inläggningen får inte gå för fort för packningens skull. Närmast gården hackar jag själv en och en halv dag. Sedan kommer en granne med sitt ekipage och hjälper mig en dag. Vi brukar köra av det på tre dagar, berättar Markus Brisbo.Är det regn i faggorna händer det att han hyr in en exakthack för att öka kapaciteten, men då förstärks också packningen med en andra lastmaskin i plansilon.Silon är noga förberedd. Brisbo har slutat måla siloväggarna, i stället kläs botten och väggar med plast. Den packade grönmassan får inte gå över plansilons kant och efter skörd täcks silon snabbt. Tyngder och fågelnät säkrar lagringen. Allt för att säkra ett perfekt foder.– Vi har fina värden i ladugården och bra hälsa på djuren. Mögel i silon ställer till det, men vi behöver nästan aldrig kasta något.

Markus Brisbo håller handen mot en trave grovfoder.

large_1652965191247.jpeg

medium_1652965191247.jpeg

small_1652965191247.jpeg

thumbnail_1652965191247.jpeg

1652965191247.jpeg

Omsorgerna i vallskörden ger resultat i mjölktanken. Årsproduktionen ligger runt 12 200 kilo ECM per ko i den 75 kor starka besättningen, och juverhälsan är utmärkt.Östergården har också en omfattande tjuruppfödning baserad både på gårdens egna kalvar och på inköpta tjurkalvar, mellan 150 och 180 tjurar levereras till slakt varje år.Tjurarna utfodras med samma näringsrika grovfoder som mjölkkorna.– Jag vill ha toppfoder till alla djuren. Möjligen får jag ge sinkorna lite halm, annars kan det bli för bra för dem, men annars får alla samma foder.<h2>Femte generation på gården</h2>Markus Brisbo är femte generationen på gården, som han har drivit sedan år 2000 och utvecklat successivt. Till en början med fokus på mjölkkorna där det 2003 blev en ny lagård med mjölkgrop, som ersattes med en robot 2010.Nötköttsdelen av företaget utvecklades med ett tjurstall 2014 och ännu ett 2019. Hos tjurarna är det spaltboxar på ena sidan foderbordet och skrapgång med liggbås på andra sidan. Markus Brisbo vill dock inte värdera det ena systemet högre än det andra.– Nej, jag ser ingen skillnad. Vi har gummimatta på spaltgolvsribborna och bra luft i hela stallet. Tjurarna trivs och växer bra på båda sidor, säger han.Och när de slaktas vid 17-18 månaders ålder snittar de 330 kilo i slaktvikt.

large_1652965195398.jpeg

medium_1652965195398.jpeg

small_1652965195398.jpeg

thumbnail_1652965195398.jpeg

1652965195398.jpeg

Markus Brisbo har varit mån om att hitta tidsbesparande lösningar när han har byggt och utökat djurantalet. De nya stallbyggnaderna har integrerats i gårdens befintliga byggnation på ett sinnrikt sätt, vilket innebär att en och samma automatiska fodervagn kan betjäna alla djurkategorier utom småkalvar.– Fodervagnen är utan tvekan min viktigaste maskin, säger han.Fodervagnen går dygnet runt, utfodrar korna ungefär varannan timme och sticker emellan med utfodring av tjurarna fyra gånger per dygn. Vagnen dockar in och hämtar ensilage vid ett rivarbord och spannmål vid en foderficka. Det Markus Brisbo behöver göra är att se till att det alltid finns ensilage på rivarbordet.– Kotrafiken är styrd. Korna kan inte gå ifrån foderbordet och lägga sig utan att passera roboten. Att vi utfodrar så ofta är en orsak till att robotmjölkningen fungerar så bra.<h2>Sparar in på färdigfoder</h2>Mjölkkorna får grovfoder-spannmålsblandningen på foderbordet, men också färdigfoder i foderstationer. Men med ett förstklassigt grovfoder går det att spara in på det allt dyrare färdigfodret.– Min rådgivare säger att vi har väldigt låga kraftfodergivor tack vare att vi har så bra gräs, konstaterar Markus Brisbo.

large_1652965180741.jpeg

medium_1652965180741.jpeg

small_1652965180741.jpeg

thumbnail_1652965180741.jpeg

1652965180741.jpeg

Nu är det dags att satsa på mjölkproduktionen igen. Den befintliga roboten börjar bli lite till åren, men i stället för att byta ut den tänker Markus investera i en andra robot och maximera koantalet så att det alltid finns minst 80 mjölkande i lagården.– Jag vill inte ha fler än 65 kor per robot, är det fler så tappar man mjölk.Markus Brisbo tycker att de treåriga vallarna, där timotej och rörsvingelhybriden hykor är de viktigaste arterna, fungerar bra, men planerar lite uppgraderingar i maskinkedjan. En ny och större hackvagn samt strängläggare köptes in förra året, men leverantören lyckades inte leverera i rättan tid för fjärdeskörden. I vår kommer maskinerna till gården och får premiär i förstaskörden.Vallen slås med slåttermaskin och bredsprids i dag. Tidigare har han kört med slåtterkross och när det blir dags för maskinbyte blir det nog en kross igen.– Jag tycker det torkar för dåligt i tredje och fjärde skörden. Dessutom lägger den gräset så platt på backen att det blir svårare att stränga.Den senaste tidens kostnadsutveckling på energi och foder oroar, men samtidigt är gården ekonomiskt motståndskraftig av det som redan gjorts.En stor del av växtnäringsbehovet täcks av de egna djuren. Utbyggd lagringskapacitet gör att det finns extra mycket flytgödsel i behållarna inför vårbruket. Kvävegödseln som trots allt behövs är till största delen inköpt innan priset drog i höjden. Beslut om ytterligare inköp skjuter Markus upp till i sommar när han vet om det verkligen behövs mer kväve.Gården har hygglig arrondering, men körningen som krävs på vägar och fält, och därmed dieselkostnaden, är inte mycket att göra åt. På el har Markus Brisbo fastprisavtal, men han har också köpt solceller som ska komma upp på taken så snart som möjligt.– Jag hoppas verkligen priset på mjölk och kött stiger lite till och inte faller. Det är tuffa tider och det gäller att ha bra produktion annars blir det inget över. Men jag tycker vi är rätt effektiva och har en billig foderstat tack vare gräset, säger Markus Brisbo.Den här artikeln publicerades först i <a href="https://www.lantmannen.nu/">tidningen Lantmannen</a>.

<h3>Östergården i Brismene</h3>Ägare och brukare: Markus Brisbo.Personal: Markus Brisbo själv på heltid, en anställd i lagården på 90 procent. Markus Brisbos bror jobbar cirka halvtid på gården och så rycker barnen in vid arbetstoppar.Djurhållning: 75 mjölkkor med rekrytering. Nötköttsproduktion med huvudsakligen mjölkrastjurar, säljer 150-180 tjurar om året till slakt. Totalt är det cirka 380 nötkreatur på gården.Areal: 170 hektar åker, 40 hektar betesmark. Odlar 140 hektar vall och 50 hektar spannmål.Vallodling: Vallarna anläggs i vårspannmål och får ligga tre år. Vallfröblandningen som används är Svenska Foder Balans, den består av 40 procent timotej, 30 procent rörsvingelhybriden hykor, 15 procent engelskt rajgräs, 10 procent rödklöver och 5 procent vitklöver.Mål för vallodlingen: Att skörda ett ensilage som innehåller 11,3 megajoule energi och 150 gram smältbart råprotein/kilo ts.

Vallfoder av högsta kvalitet är motorn i mjölkproduktionen hos Markus Brisbo.– Att kunna driva mjölken med gräset är guld värt med dagens foderpriser, säger han.Även i gårdens omfattande tjuruppfödning är vallfodret viktigt.

large_1653050995603.jpeg

medium_1653050995603.jpeg

small_1653050995603.jpeg

thumbnail_1653050995603.jpeg

Vallfoder av högsta kvalitet är motorn i hans mjölkproduktion

Växtodling

large_1653050984331.jpeg

medium_1653050984331.jpeg

small_1653050984331.jpeg

thumbnail_1653050984331.jpeg

Vallfoder av högsta kvalitet är motorn i mjölkproduktionen hos Markus Brisbo.