Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

    Sverige mot strömmen i mjölkfloden

    2018 har inte börjat bra för mjölken. Arla har sänkt priset med 67 öre och statistiken visar att den svenska mjölkproduktionen når sin lägsta nivå någonsin och minskar mest i EU, konstaterar ATL:s Marcus Frennemark.

    Förra året vägdes det in 2 817 000 ton mjölk vid svenska mejerier och det var den lägsta invägningen någonsin. Minskningen sedan 2016 är visserligen bara 45 000 ton men den långsiktiga trenden talar sitt tydliga språk: Mjölkproduktionen i Sverige är på dekis. På drygt ett decennium har vi tappat tio procent av mjölkproduktionen.

    I omvärlden ser det annorlunda ut. Under fjolåret, som bjöd på anständiga priser till mjölkföretagarna, växte mjölkproduktionen i EU-länderna med 1,8 procent. I stora mjölkproducerande länder som Tyskland, Frankrike och Nederländerna är förändringar ganska små. Men i Mjölkeuropas tillväxtländer Irland och Polen är det gasen i botten och kraftigt ökad produktion även under 2017.

    Men i några länder, däribland Sverige, minskar produktionen påtagligt. Endast Malta och Kroatien, som i mjölkproduktionssammanhang är tämligen obetydliga, ser värre minskningar.

    Frågan är om det blir bättre framöver? Medan byggplanerna frodas inom gris- och nötköttsbranschen är aktiviteten låg på mjölksidan, visar statistiken över förprövade djurplatser under 2017. Och det är ingen nyhet. De senaste åren har det bara byggts hälften av vad som behövs för svenska mjölkkor.

    Inte blir det bättre när Arla inleder året med tre sänkningar i rad av a contopriset, som nu är nere på samma nivå som i november 2016. Eftersom Arla är riktmärke för övriga mejerier så pressar det lönsamheten inom hela den svenska mjölkproduktionen.

    Uppåt för tre GDT

    På ett annat plan har 2018 inte alls börjat så illa. De tre inledande auktionerna på Global Dairy Trade, GDT, har slutat med ganska vackra ökningar; den fjärde landade strax under nollan. Under tisdagen handlas det igen och det skulle förvåna om det blir något kraftigare utslag upp eller ned.

    Arla förhåller sig klädsamt neutrala till GDT, men det finns kanske annat som kan pigga upp.

    Kina och andra köparländer har fortsatt aptit på mejeriprodukter och köpkraft tack vare god fart i ekonomin. Värdeökningen för mjölkfettet verkar också hålla i sig. Priset på främst smör, men också grädde och vissa ostar har vänt upp efter en nedgång runt årsskiftet.

    Kan pressa priser

    Produktionsökningar i EU och USA kan förvisso pressa priserna, men produktionen på södra halvklotet förefaller stagnera under början på 2018. Mjölkbönderna på Nya Zeeland brottas med torka som fått många gårdar att sinlägga mjölkkorna i förtid. I Australien ökar produktionen, men samtidigt finns det en god prisbild för mjölk på hemmamarknaden.

    Bland det som tynger marknaden finns EU:s stora interventionslager av skummjölkspulver, som uppgick till 380 000 ton vid årsskiftet. Små kvantiteter har sålts sedan dess, men vetskapen om pulverberget trycker priset.

    Sammantaget borde det ändå gå för mejeriföretagen (läs: Arla) att rätta upp prisbilden framåt sommaren så att det genomsnittliga mjölkpriset för 2018 kan landa på ungefär samma nivå som under 2017, det vill säga ett a contopris på minst 3,40 kronor per kilo. Det behöver svensk mjölkproduktion.

    LÄS OCKSÅ: Arlabönder om bolagets 2017LÄS OCKSÅ: Åke Hantoft: ”2017 var ett starkt år”LÄS OCKSÅ: Norrmejeriers bönder fick mer i fjolLÄS OCKSÅ: Arlabönder kan få tillbaka 1,2 miljarder

    Detta är en analyserande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att slutsatserna är skribentens egna. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Läs mer om

    Till toppen