Majs och socker
Kina annullerade köp av majs på 233 000 ton, vilket fick priset på majs på fall. Jag tolkar det som ett tecken på att kinesiska hushåll känner av samma lågkonjunktur som svenska.
Samtidigt är relationen mellan majs och socker fördelaktig för majs för att tillverka etanol. I diagrammet nedan ser vi utvecklingen för kvoten mellan socker och majs indexerat till 100 i början. Som vi kan se har socker blivit en dyr råvara för tillverkningen av etanol.
Institutionella investerare var enligt fredagskvällens statistik från CFTC återigen nettopositionerade i terminskontrakt och optioner för en prisnedgång i majs. Enligt min uppfattning är socker säljvärt och majs möjligen då köpvärt emot.
Kinesiska Cofco levererade in 0,9 miljoner ton till sockerbörsen i New York när maj-kontrakten förföll. Det är en ovanligt stor leverans och här var det ett enda enskilt företag bakom inleveransen. Det ser ut som om det finns fler, som tycker det här är nära toppen på socker.
Etanol
Lagren av etanol i USA har trendat uppåt under flera år, även om de minskat marginellt den senaste tiden. USA:s administration föreslog i veckan att öka inblandningen av etanol i amerikansk bensin från 10 till 15 procent, E15. Detta ska gälla under sommarmånaderna. I kontexten av att vilja få ner oljepriset tror jag att detta kommer att förlängas efter sommaren. Nedan ser vi utvecklingen för lagren av etanol i USA. Detta är ytterligare stöd för majs, och därmed för vete.
Vete
Vad gäller vetemarknaden har något ovanligt hänt. Producenterna är nämligen nettoköpta termins- och/eller optionskontrakt på Chicagobörsen! I diagrammet nedan ser vi nettopositionen för kategorin institutionella investerare och kategorin producenter.
Jag tolkar detta som att producenterna nu tycker att vetet är köpvärt. Producenter går ofta på fundamental värdering, det vill säga vad något är ”värt” och nu sätter de pengar bakom den uppfattningen. Spekulanter tar ofta en position med den trend som de observerat. Nu har de en ganska stor position och spåren om de ändrar sig kan sätta avtryck i marknaden. Jag tolkar läget som att en prisuppgång i vete kan vara nära förestående.
Räntan och kronan
Riksbanken höjde med 0,5 procent till 3,5 procent. Marknaden hade dagarna innan handlat upp förväntningarna från en kvarts till en halv procent i höjning, vilket kanske bidrar till att förklara kronans kraftiga försvagning samma dag.
Den huvudsakliga förklaringen är emellertid att samtidigt som riksbankschefen tryckte på gaspedalen, fanns två andra ledamöter i direktionen, som tryckte på bromsen. Resultatet av detta interna kaos, en svagare krona, leder direkt till högre inflation. Det motiverar ironiskt nog i sin tur en ännu högre ränta. Därav kronförstärkningen mot slutet av veckan.