Vete
Den 17 december handlades europeiskt kvarnvete på börsen i Paris som lägst till 185 euro per ton. Det är den lägsta noteringen sedan den 27 augusti 2020, alltså för nästan fem och ett halvt år sedan – på botten av pandemilågkonjunkturen. Under pandemisommaren 2020 handlades kvarnvetet som lägst till 174,25 euro per ton. Det var den 16 mars.
Sedan den 17 december har priset repat sig något, som högst till 191,25 euro den 30 december. På årets första handelsdag sjönk dock priset till 189,25 euro och ser ut att kunna handlas ned ytterligare i det korta perspektivet.
I diagrammet nedan syns prisutvecklingen under 2020-talet på börsen i Paris.
Institutionellt kapital hade i årets sista rapport från den amerikanska terminsmyndigheten CFTC, den 23 december, sålt ytterligare terminskontrakt på vete på de tre börserna i Chicago, Minneapolis och Kansas. De hade då en nettosåld position motsvarande 14 procent av alla utestående terminskontrakt. Som det sades för 100 år sedan: ”He who sells what isn’t his’n buys it back or goes to pris’n.” De kommer naturligtvis att behöva köpa tillbaka dessa kontrakt någon gång. Under de senaste månaderna har ett par av börsens mest blankade aktier – Electrolux och Volvo Cars – blivit kursraketer, drivna av samma mekanism.
Vi väntar nu bara på en ”trigger” för högre priser.
Köttets uppgång fortsätter
När man trodde att det fallande mjölkpriset skulle leda till ökad slakt har priset i Sverige i stället nästan stängt gapet mot genomsnittet i Europeiska unionen. I unionen som helhet har priset emellertid tappat momentum. Även i grannlandet Finland har prisgapet mot EU-snittet fortsatt att stängas snabbt. Om läget är svårt i Sverige är det ändå inte som i Finland.
Vi kan också se på prisutvecklingen i svenska kronor för nötkött i Brasilien. Som diagrammet visar har priset i svenska kronor gått ned. Det hänger ihop med att den brasilianska valutan fram till julhelgen försvagades kraftigt. Hittills i år har valutan däremot stärkts tydligt.
Det låga priset återspeglar emellertid en lågkonjunktur i Brasilien, som rimligen beror på svag efterfrågan från Kina, eftersom Kina är den helt dominerande kunden. Officiell statistik från Brasilien visar låg arbetslöshet, men som vi vet från Sverige kan sådana siffror påverkas genom ändrade klassificeringsregler.
Min poäng är att ett högt pris på nötkött i världen verkar begränsa sig till Europeiska unionen. Den boomen finns inte i resten av världen och är därför artificiell, det vill säga skapad av faktorer inom EU. Dessa faktorer kan också förändras. Vad skulle hända om en ny regering i Brasilien efter valet nästa år får landet att lämna BRICS och närma sig Europa, så att frihandelsavtalet kan gå igenom?
Veckan som kommer
Vi går in i ännu en vecka med få nyheter. USA:s jordbruksdepartement, USDA, publicerar lager och höstsådd areal måndagen den 12 januari. Samma dag publiceras årets första WASDE-rapport. AMIS, som brukar publicera en vecka tidigare än USDA, publicerar inget alls i januari. Den första AMIS-rapporten kommer först den 6 februari.
