Mjölk
USDA och Nya Zeelands DCANZ har rapporterat produktionssiffrorna för juli i torsdags. I EU kämpar man fortfarande med att få in junisiffrorna. Italien har inte rapporterat in junisiffrorna. Det har inte heller Sverige. Irland har rapporterat in på decimalen samma siffra för juni som för maj.
USDA och DCANZ rapporterar på den dag de lovat att publicera på, så vi får nöja oss med att anta att Italien och Irland hade samma produktion i juni som i maj. Vi antar också att EU hade samma produktion i juli som i juni.
I diagrammet nedan ser vi då den årsvisa förändringen i global produktion (EU:s största producenter, USA och Nya Zeeland).
Köttpriserna
Antalet mjölkkor ökar kraftigt i USA sedan förra sommaren. Det här är en respons på att priset på mjölk varit högt ett bra tag. I diagrammet nedan ser vi antalet mjölkkor i USA fram till juli enligt USDA:s rapport i torsdags.
Om man håller kvar fler kalvar till att bli mjölkkor blir det brist på kött. Priset på terminer på Live Cattle går upp. I diagrammet nedan ser vi dem i jämförelse med priset på majs, som jämförelse, indexen startar på 100 den 1 januari 2010.
Ännu tydligare blir det om man tar kvoten mellan Live Cattle och Majs.
Varför är köttpriset så lågt i Sverige?
Det har cirkulerat lite olika förklaringar till varför priset på nötkött är lägre i Sverige än i EU i genomsnitt. Ekonomisk teori i sin enklaste form säger att om det är brist på något blir priset i regel högre. Låt oss titta på hur antalet nötboskap (totalt) har utvecklat sig i Sverige och i EU fram till december förra året.
En förklaring till ett högre pris i EU i genomsnitt är alltså att antalet kor har minskat mer där än i Sverige.
Stämmer detta?
Vi kan testa statistiskt om det stämmer att färre antal kor sedan år 2015 har lett till ett högre pris sedan år 2015.
I diagrammet nedan ser vi de länder i EU som det finns prisdata på ”young bulls” för. Diagrammet nedan visar tydligt att en större minskning i antalet nötboskap hänger ihop med en större prisuppgång på ”young bulls”. Korrelationen är -0,46.
En linjärregression visar att det negativa sambandet är statistiskt signifikant på 5-procent-nivån. Vi kan alltså dra slutsatsen att färre djur leder till ett högre pris. Minskningen av kor har varit blygsammare i Sverige. Därför är prisuppgången inte lika stor som för EU-snittet.
Vad är orsaken?
Det sägs att torkan år 2018 är orsaken till varför det finns så få kor nu. Som vi kan se i diagrammet på antalet nötboskap finns ingenting särskilt med år 2018, utom lite grand i Sverige.
Det är mer eller mindre samma resa utför alla år mellan 2015 och 2024. Torkan år 2018 ser inte ut att förklara någonting alls för den gemensamma marknaden.
I datat för utvecklingen i olika EU-länder kan vi notera att de två ganska stora producenterna Tyskland och Nederländerna uppvisar de största nedgångarna i antalet kor. Båda länderna sticker ut som de i EU som har haft allra mest extremistisk ”grön politik”.
Vi ser också stora nedgångar för länder nära Ryssland, som Finland och de baltiska länderna. Har stoppet i exporten av mejeriprodukter till Ryssland lett till färre mjölkkor med lägre köttproduktion sedan år 2022 som konsekvens?
Vad händer i veckan?
Idag måndag publiceras MARS-rapporten med uppdaterade prognoser om hektarskörd i EU:s medlemsländer.
