I fredags publicerade USDA statistik både på vad amerikanska jordbrukare sagt sig planera att så i år och hur mycket som finns i lager i USA. Det viktigaste i statistiken var de låga lagren av sojabönor och det totala ointresset hos amerikanska lantbrukare att producera mer sojabönor.

Som vi ser i diagrammet nedan, tänker lantbrukarna bara öka arealen av sojabönor med 0,1 procent från förra året. Innan vi går vidare i resonemanget om detta, vill jag också peka på ökningen av hö med 2,2 procent. Det kanske är en återspegling av orsakerna till den svaga utvecklingen på mjölkmarknaden?

Om vi återgår till sojabönorna finns drivkraften i biodiesel. Den nya administrationen i USA lanserade sitt ”Inflation Reduction Act of 2022” som innehåller stora satsningar på grön energi. 

I diagrammet nedan ser vi prisrelationerna mellan sojaolja och sojamjöl, samt mellan sojaolja och råolja. Notera hur sojaolja ingått handlats som substitut till råolja sedan år 2020 – och fortfarande gör det. Man ser också tydligt hur sojaolja blev dyrare än sojamjöl med start i januari 2021 – ett resultat av amerikansk politik, och även europeisk.

Den senaste tiden har sojaolja fallit i pris i takt med att råoljan fallit i pris. Detta är förståeligt, eftersom sojaoljan tycks ha blivit en energiråvara istället för en matolja. Detsamma måste då gälla rapsoljan. Kanske går all svensk rapsolja rakt ner i tanken och inget blir kvar till livsmedelsbutikerna? Om det inte redan är så, kan det i vart fall bli det.

Jag är övertygad om att priset på råolja är på väg nedåt. Efterfrågan på råolja minskar för att elbilarna tar marknadsandelar (från bensin och etanol), biodiesel ersätter vanlig diesel och på grund av lågkonjunkturen. Frågan är om vegetabilisk olja kan stå emot prisfallet på råolja, som alltså är en prognos från min sida. 

I diagrammet nedan, som Farmdoc sammanställt data till, ser vi installerad kapacitet att tillverka biodiesel i USA, med relevanta aktörers prognos för i år och kommande år.

Även vad gäller installerad kapacitet ser vi avtrycket som amerikansk politik gjort. Lantbrukarna verkar inte ha förstått detta skifte i efterfrågan. Eftersom etanol används som inblandning i bensin och bensinbilarna ersätts av elbilar, minskar efterfrågan på majs. Däremot ökar efterfrågan på sojaolja, liksom rapsolja. Det är därför märkligt att se att amerikanska lantbrukare tänker öka majsarealen med 3,9 procent, men sojaarealen med bara 0,1 procent, från förra året. Här finns emellertid gott om tid för dem att tänka om.

Raps och vete

Från svensk horisont kan vi konstatera att både vete och raps har fallit i pris på Parisbörsen och hållit jämna steg sedan sensommaren. Mot vete talar relationen mellan vetepris och kvävepris (på börsen). Råvaran till kvävegödsel, naturgas, har kollapsat i pris och enligt den historiska relationen till råolja, borde råoljan kosta 20 dollar enligt naturgasmarknaden. Om vete ska prissättas mot kvävepriset (naturgas) borde vete halveras i pris. Priset på naturgas kan naturligtvis även på upp härifrån, liksom råoljan gå ner. Det blir märkligt när man till slut inser att vete är transformerad naturgas, raps är råolja och att energimarknaden avgör pristrenderna för dem.