Först en snabb genomgång av veckans prisrörelser. Vetepriset föll i onsdags till den lägsta nivån på två år, men fick sedan stöd och stängde oförändrat på veckan. I Tyskland steg terminspriserna på smör och SMP med 4 procent. I USA steg live cattle med 5 procent och lean hogs med 14 procent. Priset på råolja tappade ytterligare 1 procent. En svag oljemarknad kanske bidrog till att priset på socker föll med 3 procent.
El Niño och fall i FAO:s matprisindex
FAO:s matprisindex sjönk med 2,6 procent i maj. I april gick indexet oväntat upp en halv procent, efter att ha backat 12 månader i rad.
El Niño har också börjat. Southern Oscillation Index (SOI) föll i maj till -18,5 enligt Australian Bureau of Meteorology. Det är den lägsta noteringen sedan februari år 2016.
Ett SOI under -7,5 anses indikera El Niño. Omslaget har kommit kraftigt. I april låg SOI på 0,3 och så sent som i februari på +10,5, vilket alltså återspeglade ett svagt La Niña.
I diagrammet nedan ser vi FAO:s matprisindex och hur det verkar hänga ihop med förändringar i SOI, i det här diagrammet representerat av ett glidande medelvärde över fem månader. Det glidande medelvärdets sista notering är noll, alltså ett brant fall.
Förändring till El Niño brukar vara bra för livsmedelsproduktion i världen och därmed leda till lägre priser.
AMIS
AMIS publicerade sin månadsrapport i torsdags. De höjde produktion och utgående lager för sojabönor, majs och ris. Det är endast för vete som de tror att produktionen 2023 blir lägre än under 2022.
Vid sidan av detta kan vi notera, att El Niño tenderar att skapa regn i Sydostasien och Europa. Henan-provinsen i Kina, som producerar en stor del av landets 140 miljoner ton vete enligt USDA:s maj-rapport, har drabbats av svåra översvämningar. Reuters befarar att 20 miljoner ton av skörden förstörts. Detta verkar inte ha kommit in varken i AMIS:s eller USDA:s siffror än.
Uppseendeväckande är AMIS ökning av produktionen av sojabönor till rekordnivån 405,7 miljoner ton. Argentina kommer tillbaka efter torkan och återgår till 48 miljoner ton (enligt USDA) från de 27 de fick i vintras efter torkskadorna. Brasilien ökar produktionen från 155 i år till 163 för 2023/24. Självklart ökar då utgående lager. Jag tror att det finns risk att Brasilien har expanderat produktionen för snabbt och för mycket. Bakslaget kan bli stort. Det vill säga priset kan bli riktigt lågt.
AMIS höjer även produktionen av majs, samt utgående lager. Detsamma för ris. Det är bara för vete som utgående lager minskar.
Mjölk
Arla sänkte avräkningspriset med 21 öre till 4,23 kronor för juni månad, som ATL rapporterade förra veckan. Som vi ser i diagrammet nedan var Arla sena med att höja, när spotpriset nere i Europa steg på SMP och smör för två år sedan. Arlas pris blev heller aldrig så högt som på marknaden när det var som högst. För exakt ett år sedan låg spotpriset på smör och SMP på ett pris motsvarande 7,76 kronor per kilogram mjölk, medan Arlas erbjudande till leverantörerna var 5,58 kronor, alltså mer än 2 kronor lägre. I diagrammet nedan ser vi hur priset på mjölk beräknat från spotprisnoteringar på SMP och smör, samt Arlas avräkningspris utvecklats de senaste åren.
Arla betalar nu 1,12 kronor per kilogram lägre pris än noteringen för SMP+smör. Sedan 2020 har Arlas marginal varit 88 öre i snitt. Innan 2020 var marginalen 46 öre i snitt. Varför marginalen nästan fördubblats vet jag inte.
I diagrammet nedan ser vi utvecklingen för detta ”syntetiska mjölkpris”, beräknat från spotpriser på smör och SMP, minus det pris, som Arla erbjudit leverantörer
Så länge mjölkpriset inte fortsätter att falla på ”börsen”, borde inte Arlas pris sänkas ytterligare. Det är egentligen svårt att förstå varför de gjorde den här senaste sänkningen, om vi tittar på diagrammet ovan. Marginalen på 1,12 kronor är högre än vad marginalen varit ens hittills på det här decenniet. På börsen steg terminspriserna med 4 procent i veckan.
