Stora rörelser på valutamarknaden dominerar prissättning
Kursrörelserna på valutamarknaden skymde de annars stora rörelserna på majs och rapsfrö, som steg med 6 till 7 procent i veckan. Marknadsreaktionen på månadsrapporten från det amerikanska jordbruksdepartementet var överlag positiv.
Valutarörelserna
Det rör sig ovanligt mycket på valutamarknaden. I veckan tappade dollarn 5 procent mot kronan och euron tappade 3 procent. Den gemensamma nämnaren här är att trenden utför med den svenska kronan är bruten, åtminstone för tillfället.
Den utlösande faktorn kan sägas vara den låga inflationssiffran från USA i onsdags. Inflationstakten det senaste året var 3 procent och det är en minskning från 4 för en månad sedan. Det var också lägre än de 3,1 procent som marknaden väntat sig. Kärninflationen var 4,8 men lägre än förra månadens 5,3 och lägre än 5 procent, som marknaden förväntat sig. Marknaden insåg snabbt att räntan kanske inte höjs mycket mer i USA och kanske snart sänks.
I Sverige däremot, visade fredagens inflationssiffror en alltjämt hisnande hög inflationstakt på 9,3 procent. Det var visserligen marginellt lägre än förra månadens 9,7, men högre än marknaden förväntat sig, 9,1 procent.
De flesta tycker nog att Riksbanken inte utfört de uppgifter som ålagts den, men marknaden hoppas fortfarande att Riksbanken ska göra det. Med andra ord, att de ska höja räntan igen. Den här förhoppningen fick den svenska kronan att stärkas, samtidigt som förväntningarna på lägre ränta på dollar fick folk att sälja dollar.
För kronan, liksom för dollarn, ser det ut som trendbrott, eller början på trendbrott. Har man missat att sälja utländsk valuta, får man ofta en andra chans. Det kommer nästan alltid rekyler.
Penningmängden, måttet M1, som utgörs av sedlar och mynt och pengar på lönekonton, har i Sverige sjunkit med 11,7 procent sedan maj förra året. Vi ser ett diagram på detta nedan.