Virkespriserna kan stiga 2027 – här är signalerna

För svenska skogsägare innebär detta att utsikterna inför 2027 behöver bedömas i ett europeiskt sammanhang. Utöver byggkonjunkturen och de svenska sågverkens lönsamhet påverkas prisbildningen av europeiska köpares betalningsvilja och tillgången på virke.

Svenska timmer- och massavedspriser förblev generellt oförändrade i oktober. Det innebär ingen bekräftad prisvändning, men efter tidigare sänkningar är stabiliteten betydelsefull. Samtidigt ligger kontinentaleuropeiska virkespriser kvar på höga nivåer, baltiska priser stiger och den norska marknaden visar tecken på stabilisering.

Sammantaget begränsas industrins möjligheter att sänka inköpspriserna av virkesutbudet, avverkningsviljan och konkurrensen från alternativa köpare.

Europeiskt utbud håller virkespriserna uppe

Svag byggaktivitet dämpar normalt efterfrågan på trävaror och därmed sågverkens behov av timmer. Produktionsneddragningar kan följaktligen minska konkurrensen om råvaran. Denna efterfrågeeffekt behöver dock vägas mot utvecklingen på utbudssidan.

I flera kontinentaleuropeiska regioner är råvaran fortfarande dyr trots att sågverken har svårt att få tillräckligt betalt för sina produkter. Detta innebär en fortsatt press på industrins marginaler. Virkespriset bestäms av både efterfrågan och utbud. En svag efterfrågan betyder inte automatiskt lägre pris om utbudet är ännu svagare.

Det samlade virkesförrådet är heller inte liktydigt med tillgängligt industriellt utbud. Sågverken behöver timmer av specifika trädslag, dimensioner och kvaliteter, med leverans vid bestämda tidpunkter. Stående skog bidrar till försörjningen först när avverkning, transport och leverans kan genomföras.

Industrin behöver därför väga råvarukostnaden mot kostnaderna för otillräcklig försörjning. Produktionsbortfall, leveransåtaganden och fasta kostnader kan motivera fortsatt höga inköpspriser även vid svag lönsamhet. Konkurrensen om tillgängliga leveranser kan därmed bestå trots en dämpad industrikonjunktur.

Barkborreskador och handelsbortfall har förändrat råvaruflödena

Dagens prisbild påverkas även av strukturella förändringar i Europas virkesflöden.

Barkborreangreppen i Centraleuropa skapade under flera år stora mängder skadat granvirke. Marknaden fick tillfälligt ett utbud som inte speglade en normal avverkningstakt. Virket behövde tas om hand snabbt, priser pressades och handelsvägar utvecklades för att flytta volymerna.

När dessa extraordinära skadevolymer minskade försvann också en del av den relativt billiga råvara som industrin hade kunnat använda. Sågverkskapaciteten och kundernas behov försvann däremot inte i samma takt.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och bortfallet av rysk och belarusisk råvara förändrade därefter försörjningen ytterligare. Fler köpare behövde söka leveranser från andra håll. Därmed ökade betydelsen av de volymer som kunde handlas mellan Norden, Baltikum och kontinenten.

Gränsöverskridande virkeshandel har länge förekommit i Europa, men dess betydelse för regional prisbildning och industriella inköpsbeslut har ökat. En svensk köpare behöver i större utsträckning förhålla sig till vad samma råvara är värd på alternativa marknader. Det blir särskilt tydligt i Baltikum.

Baltiska priser får genomslag i Sverige

Enligt vår senaste marknadsbevakning har priserna på tallvirke på den litauiska spotmarknaden börjat stiga snabbt, med efterfrågan från Polen som drivande faktor.

Utvecklingen är relevant av två skäl. Den visar att konkurrensen om tillgängliga volymer kan öka innan en bred konjunkturförbättring blivit synlig.

Rörelsen gäller dessutom tall, som under en period haft ett svagare utgångsläge än gran på flera marknader.

På spotmarknaden prissätts tillgängliga volymer för leverans på kort sikt. Den kan därför reagera snabbare än långsiktiga kontrakt och offentlig prisstatistik. När en köpare behöver extra leveranser märks det först i budgivningen om dessa volymer.

Samtidigt ska en snabb spotprisuppgång inte förväxlas med att hela Litauens virkesmarknad har stigit lika mycket. Enskilda sortiment och affärer kan röra sig kraftigt. Det avgörande är om uppgången består och sprider sig till fler kvaliteter, köpare och kontrakt.

Utvecklingen kan ändå få betydelse för den regionala prisbildningen. Om polska köpare fortsätter att betala mer för litauisk tall påverkas alternativen för andra köpare i regionen. Det kan förändra handelsflödena och successivt höja kostnaden för att säkra motsvarande råvara någon annanstans.