 ATL

large_Torbjörn_Iwarson_stor.jpg

medium_Torbjörn_Iwarson_stor.jpg

small_Torbjörn_Iwarson_stor.jpg

thumbnail_Torbjörn_Iwarson_stor.jpg

Torbjörn_Iwarson_stor.jpg

<p>Som jag skrev i förra veckans marknadskommentar har marknadens aktörer positionerat om sig och gjort marknaden redo för ytterligare stigande priser. Det är i sådana lägen priset istället går ner.&nbsp;</p>

<p>Inflationen ligger enligt förra veckans statistik på 7,5 procent i Eurozonen. Det betyder att de flestas pensioner minskat med detta sedan förra året. De flesta i Eurozonen har sitt pensionssparande i obligationer, exempelvis i Tyskland.&nbsp;</p>

<p>Den europeiska centralbanken, som har en styrränta som är minus en halv procent, väntas ha höjt denna till 1 procent vid årsskiftet. Det är naturligtvis otillräckligt lågt. Om inflationen är 7,5 procent borde styrräntan enligt den historiska relationen vara <i>högre</i> än 7,5 procent. Det skulle få länder i EU klara av, vilket förklarar motvilligheten. Pensionssparare och löntagare kommer alltså fortsatt att betala för somliga medlemsländers skulder – och om man så vill – för kostnaden för konflikten med Ryssland, som för närvarande ser ut att kunna skapa energibrist och därmed få ekonomins hjul att näst intill stanna i exempelvis Tyskland. Med våldsamt negativ realränta kommer euron att sjunka i kurs mot andra valutor, vilket redan har börjat. Sverige sitter delvis i samma båt som Eurozonen, men utan att ha stor statsskuld. Det gynnar produktion av exportvaror eller substitution av importvaror.</p><h2>Olja och diesel</h2><p>Oljepriset föll kraftigt i veckan, främst på nämnda tidigare ompositionering och på väntade räntehöjningar och den lågkonjunktur som väntas följa på den. Enligt International Energy Agency har också medlemsländer kommit överens om att släppa upp till 1 miljon fat olja per dag ur strategiska lager, för att kompensera för bortfallet av rysk olja på världsmarknaden. OPEC-länder i Mellanöstern har visat sig kallsinniga till bland annat USA:s uppmaningar att öka produktionen.</p><h2>Mjölk</h2><p>Terminerna på smör och skummjölkspulver fortsatte att stiga i pris i veckan. Uppgångarna var kraftiga. SMP steg med 5 procent och smör med 14 procent. Med aktuell EUR/SEK-kurs motsvarar priserna ett mjölkpris på 7,80 kr litern, och så får man dra bort mejeriets kostnader för att producera detta. Historiskt har avräkningspriset i Sverige legat 40 öre lägre. Idag är energipriset högre än förr, så marginalen är säkerligen högre. Helt säkert är ändå att avräkningspriserna i norra Europa, inklusive Sverige, kommer att fortsätta uppåt.</p><h2>Spannmål</h2><p>Priset på vete i Chicago för leverans i maj föll med elva procent i veckan. I Paris var fallet mindre – fyra procent. Sojabönor i USA föll med sju procent, delvis beroende på en högre areal i <i>prospective plantings</i>-rapporten (<i>uppskattad odling,</i> red anm). Palmolja sägs vara ersättningen för Ukrainas solrosolja på världsmarknaden, men priset på palmolja föll med fyra procent i veckan.</p>

<h2>Uppskattad odling och lagerstatistiken</h2><p>I torsdags presenterades USDA:s årliga intervjuundersökning om vad amerikanska lantbrukare tänkt odla i år och med hur stor areal. Rapporten kallas för <i>prospective plantings</i>. Den visade lägre areal för majs och högre för sojabönor. För vete, där arealen minskat stadigt år efter år, syns ett trendbrott uppåt. Sammantaget är arealen för vete, majs och sojabönor den högsta sedan 2016, när vi jämför med vad de sagt tidigare att de ska odla. Om vi jämför med vad som faktiskt odlats får vi gå tillbaka till 2014 för att hitta större samlad areal. Det året ger naturligtvis återklang som det år då Ryssland började sitt krig mot Ukraina.</p><p>Som vi ser i diagrammet nedan brukar arealen enligt <i>prospective plantings</i> ligga i närheten av vad som faktiskt odlas men ibland gör den inte det, som åren 2019 och 2020. Jag hade själv förväntat mig en större ökning av arealen och en ökning av majsarealen i den här rapporten. Att majs minskar beror nog ganska självklart på det mycket högre priset på kvävegödsel och på prisrelationen, men den kan ändras snabbt med den volatilitet som råder på marknaden.&nbsp;</p>

<p>Det var även andra som tyckte att arealen var för liten, givet konflikten med Ryssland. Flera senatorer har bett jordbruksministern i USA, Tom Vilsack, att tillåta lantbrukare att odla på mark i träda inom <i>Conservation Reserve Program</i> (CRP). Faktiskt sådd areal, som publiceras den sista arbetsdagen i juni, kommer därför troligen att vara högre, bara av den anledningen.</p><p>I EU har vi redan som bekant tillåtit eller kommer att tillåta jordbrukare att odla på mark i träda – sex procent av total areal i EU.</p><h2>Den kvartalsvisa lagerstatistiken</h2><p>USDA publicerade också den kvartalsvisa lagerstatistiken i torsdags. För mars månad bakåt i tiden kan vi se att lagren av majs är något högre, liksom lagren av sojabönor. Lagren av vete fortsatte dock att minska och var de lägsta sedan åtminstone år 2010. Därav, kanske, ökningen av arealen.</p>

<h2>Gödsel</h2><p>Gödselpriserna har fortsatt upp med nästan 10 procent i veckan. Terminspriset på urea fob New Orleans steg exempelvis med åtta procent. Självklart påverkar detta valet av grödor till sojabönornas fördel. I Brasilien har man inte den fördelen eftersom det är förbjudet att odla sojabönor efter sojabönor, och man med två skördar nästan alltid odlar sojabönor först. Man odlar vanligtvis majs efter och tar då tillvara det kväve sojabönorna fixerat, eller så odlar man bomull men bomull kräver ännu mer kväve. Brasiliens lantbrukare har alltså sått majs som vanligt förra månaden och har i de flesta fall köpt gödseln redan tidigare. Det spännande blir hur de gör för nästa år.</p><p>Det lantbrukarna gör nu i Brasilien är att de köper kalk. Kalk fungerar nu som det absolut billigaste gödselmedlet, eftersom det frigör makronäringsämnen ur jorden. Kalk kan minska behovet av gödsel med 30 procent. Kalkens fördel är så stor att lantbrukare i Mato Grosso hämtar det med lastbil 60 mil bort eller längre, och då är kalk ändå rätt billigt per kilo. Kalk minskar också många växtsjukdomar.</p><h2>Vad händer i veckan?</h2><p>Veckan inleds och slutar med högintressanta rapporter. På måndag den 4 april återupptar USDA rapporteringen av <i>crop condition</i> (<i>grödornas tillstånd, </i>red anm) på nationell basis. Några delstater har rapporterat i mellantiden och visat höstvete i historiskt dåligt skick på grund av torkan. På fredag kommer april månads WASDE-rapport. Vi får emellertid vänta till rapporten den 12 maj för att ta del av USDA:s information om globalt utbud och efterfrågan 2022/2023.</p>

<p>Veckan har bestått av överlag kraftigt fallande priser. Skenande inflationssiffror – från boomen på råvarumarknaden – gör att centralbankerna måste höja räntan. Högre ränta ger lågkonjunktur, det vill säga lägre efterfrågan. Rapporter om att Ryssland förstört exporthamnen i Odessa under helgen kan nu få spannmålspriserna att hålla sig höga.</p>

Kraftigt fallande priser på osäker marknad – så här ser läget ut framöver. 

Marknadsbevakning

Veckoanalys

Sojabönan vinnare när gödselpriserna rusar