Man brukar ofta se guldpriset stiga först, därefter energipriserna, och sist hakar resten av råvarumarknaden på.
Köttet är starkt
Utbrott av krig i närheten brukar lägga sordin på konsumtionen, men sedan Israels och USA:s angrepp på Iran och Irans konflikt med flera grannar tvärs över Persiska viken har priset på 2-årig kalv gått upp med sex procent i Sverige. I USA har priset gått upp med fem procent och i Brasilien med sju, räknat i svenska kronor.
Bakom uppgången i Brasilien ligger delvis en valutaförstärkning av landets real. Frihandelsavtalet med EU är en nyckelfaktor, samt att det mesta talar för ett skifte på presidentposten. I USA är det möjligen torka bakom prisuppgången.
Men varför har priset fortsatt upp i Sverige, när det går ner i EU som helhet?
Detta vet jag inte.
En oljeprisuppgång följs av…
Oljepriset har gått upp 75 procent det senaste året. Vad säger detta om prisförändringen på jordbruksråvaror det kommande året?
Läsaren behöver inte gissa. Jag har beräknat detta på månatliga prisdata sedan 1978 med linjär regression. Istället för råolja har jag använt priset på diesel, som handlats lika länge. Avkastningen ett år framåt regresseras mot oljeprisförändringen det senaste året. Samtliga parameterskatttningar är statistiskt signifikanta. Detta är förbluffande i sig. Så enkelt ska det väl inte vara?
Historien visar att en så stor prisuppgång som 75 procent för diesel följande år i genomsnitt inte är signifikant skild från noll i prisförändring.
Andra råvaror hämtar in oljans prisuppgång. Priset på socker har vid en 75-procentig prisuppgång gått upp mest, med +23 procent följt av majs (+15 procent) och live cattle (+14 procent). Vete (+13 procent) hamnar på delad fjärdeplats med guld. Många tänker sig att det blir ”inflation” och att guld därmed stiger mest, men så har det inte varit historiskt. De mest statistiska signifikanta uppgångarna hade Live Cattle, socker, vete och majs.
Detta är förresten priser på råvaror omräknade till svenska kronor. Mer om det nedan.
Vi såg ovan hur Live Cattle fått nytt liv efter USA/Israelkonflikten med Iran och oljeprisets uppgång. Tidigare samband 1978–2025 verkar alltså redan göra avtryck på marknaden.
Något annat som också gått upp kraftigt året efter en kraftig uppgång i oljepriset är växelkursen USD–SEK.
Logiken bakom det är kanske inte att dollarn av någon anledning skulle bli starkare, utan att kronan blir svagare. Sverige har tenderat att få sämre ekonomisk tillväxt av högre oljepris och det har kompenserats med en devalverad krona. Detta har varit gynnsamt för råvarupriser omräknade till svenska kronor. En stor del av ovanstående prisuppgång för råvaror i svenska kronor efter en prisuppgång på olja, kommer från en svagare svensk krona.
Spannmål då?
Höstvetets kondition i USA sjönk i måndags ytterligare en procentenhet till 34 procent i "good+excellent" och är nu nere på den nivå som var mellan april 2022 och maj 2023 när konditionen låg mellan 26 och 34 procent. Priserna var då väsentligt högre än idag.
Fem procent av majsen var sådd för en vecka sedan och, märkligt nog, sex procent av sojabönorna, vilket kan tyda på att sojaarealen blivit större.
Vetepriset (december 2026 leverans) steg med 1 euro under veckan.
Jag är övertygad om att kostnadsökningarna och bristen på diesel och gödsel i världen kommer att slå igenom i högre spannmålspriser. Frågan är vad som kommer att väcka den här sovande marknaden? WASDE-rapporten med de första uppskattningarna av balanserna för 2026/27 den 12 maj kanske?
