Detta är en analyserande text. Det innebär att slutsatserna är skribentens egna. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Priset på spannmål bestäms vanligtvis på kort sikt av vädret. Det är torka som får priset att gå upp.
Nu har vi emellertid långsiktiga faktorer i spel som även har kortsiktiga effekter: Rysslands krig mot Ukraina och konflikten mellan USA och Iran. Vi har även torkan, förstås, och vi har en riktigt kortsiktig faktor, nämligen lantbrukarna själva.
Rysslands krig mot Ukraina
Ryssland var som bekant världens största exportör av vete. Upp emot en tredjedel av landets produktion av diesel är utslagen, och det är en långsiktig effekt. Redan för några veckor sedan stoppade Ryssland all export av diesel och all export av spannmål via Svarta havet. I onsdags angrep Ukraina den ryska hamnen i Taganrog med fokus på spannmålsterminalen. I maj angreps oljeterminalen.
Sedan en tid transporterar ryssarna spannmål med lastbil, i den mån sådana går att få tag på och det finns drivmedel. Slutsatsen är att det nog inte exporteras särskilt mycket. Rysslands produktions- och exportförmåga körs i botten, vilket kommer att ta många år att återuppbygga.
Spannmålssilos och portalkranar i hamnen i Odessa, en av Ukrainas viktigaste exporthamnar för spannmål. FOTO: VADYM TERELYUK/ISTOCK
Konflikten mellan USA och Iran
Ofreden blossade upp igen och oljepriset för oktoberleverans står på 88 dollar, en handfull dollar lägre än förra veckan. Kvävegödseln kommer inte ut heller. Förstörelsen av raffinaderier och kvävegödselfabriker på den västra kusten av Persiska viken är en långsiktig effekt, snarare än en kortsiktig, eftersom USA och Kina tömmer sina lager i förhoppningen att konflikten ska vara över innan lagren sinar.
Både konflikten med Iran och kriget i Ryssland har en flerårig effekt på utbudet av energi. Den tilltagande bristen döljs av lager som så småningom tar slut. Terminspriserna för leverans av olja om ett, två och tre år ligger väsentligt lägre än spotpriset. Detta är inte en prognos om att marknadspriset ska ligga på den lägre nivån, utan en riskpremie. De som lånar till att borra en ny oljekälla, som är lönsam vid dessa priser, måste prissäkra genom att sälja framtida produktion på termin, vilket pressar terminspriset.
Torkan
Det har återigen varit rejält varmt och torrt i USA, där man odlar majs. Majsen är i pollinationsfasen, ett känsligt läge. Oron tog fart för en vecka sedan, möjligen efter måndagens Crop Progress-rapport, som visade att andelen majs i gott eller utmärkt skick föll till 63 procent från 67 procent veckan innan, vilket framgår av diagrammet nedan.
Generellt har torkan emellertid minskat i USA. De tyngsta klassificeringarna av torka sjönk i torsdagens rapport till 28,3 procent, vilket är den lägsta nivån sedan den 17 mars i år.
Det brasilianska analysföretaget Datagro publicerade sin första prognos för landets produktion 2026/27 i torsdags. Företaget räknar med att arealen för sojabönor ökar med 0,3 procent, vilket i så fall blir det 20:e året i rad med större areal, om än ytterst marginellt. Är den här 20-åriga trenden på väg att ta slut? Med något högre hektarskörd tror Datagro att produktionen blir 185,6 miljoner ton (USDA: 186 miljoner ton).
För majs räknar företaget med en produktion på 147,5 miljoner ton, 2 procent mer än förra året (USDA: 139 miljoner ton).
Ett bevattningssystem vattnar ett majsfält i Morgan County, Colorado. Delar av grödorna har tagit skada av den pågående torkan. FOTO: CHENEY ORR/ZUMA PRESS VIA TT
Lantbrukarna själva
Sedan början av året hade priset på Chicagovete fram till fredagen den 24 juli stigit med 27 procent, sojabönor med 22 procent, kvarnvete i Paris med 18 procent och majs i Chicago med 10 procent, räknat i euro.
I veckan ledde Chicagovetet prisnedgången med 7 procent, följt av majs med 6 procent. Kvarnvetet klarade sig bättre med en nedgång på 3 procent.
Var finns stödnivåerna? En rekyl nedåt på 50 procent av den senaste uppgången ger 223 euro. De tidigare topparna ligger på ungefär samma nivå, 223–223,50 euro per ton, vilket framgår av diagrammet över decemberkontraktet för europeiskt kvarnvete.
Detta är förmodligen en bra nivå att köpa på, eller någonstans mellan 220 och 230 euro.
Lantbrukarna själva är förmodligen den huvudsakliga orsaken till prisnedgången. I juli har lantbrukare sålt veteterminer på de tre amerikanska börserna motsvarande nästan 16 miljoner ton.
Den nettosålda positionen för kategorin producenter motsvarar nu 23 miljoner ton. Det är mer än hälften av den totala skörd som USDA räknar med i USA, 41,81 miljoner ton.
Vad var den utlösande faktorn bakom veckans prisfall? Priset nådde den högsta nivån på två år och 70 procent av toppnoteringen från våren 2022. Var det där gränsen gick? Är det här ett rimligt sätt att prissätta framtiden på? Att prissäkra så tidigt som i juli, innan man ens har sått?
Det finns nog en rätt stor chans att de kommer att hinna ångra sig fram till maj nästa år.
