Rabatten i förhållande till EU-snittet började i april och har nu fallit till 12 procent under snittet. Trenden började emellertid tidigare, som vi ser i diagrammet nedan.

Mellan februari förra året och mars i år låg det svenska avräkningspriset alldeles i närheten av EU-snittet. Det var ovanligt. Fram till dess låg priset i genomsnitt drygt 4 procent över EU-snittet.

Nedan ser vi det genomsnittliga avräkningspriset i Sverige i förhållande till genomsnittet för EU fram till och med juli.

I nästa diagram ser vi det svenska avräkningspriset enligt EU-kommissionen jämfört med ett ”syntetiskt” EEX spotprisindex beräknat från smör och skummjölkspulver. Som man kan se ligger det svenska avräkningspriset nu återigen under priset på produkterna smör och SMP. Jag har också lagt in kursutvecklingen för växelkursen EURSEK och lagt den på samma nivå som det svenska avräkningspriset den sista december 2019.

Det jag vill visa med utvecklingen för EURSEK, är den inflation eller penningvärdeförsämring vi haft de senaste tre åren. Den betyder att ett ”lågt mjölkpris” i svenska kronor ligger betydligt högre idag än det gjorde 2019.

Med det i beaktande, är priset på mjölk nu riktigt lågt, som man ser i diagrammet. Det finns även ett skydd för mjölkproducenter, i att det svenska priset är rekordlågt i förhållande till resten av den gemensamma marknaden i EU. Lågt ska tolkas som botten, det finns mest uppsida i priset.

Går du som mjölkbonde runt på de här priserna? Då kanske du ska fundera på att utöka produktionen. Har Sverige lägre priser än resten av EU, finns förutsättningar för lönsam nettoexport från Sverige.

Vad ligger bakom prisnedgången?

Om penningpolitiken, det vill säga kronans tapp, bidragit till ett högre mjölkpris i kronor än vad som annars vore fallet, kan det inte samtidigt varit en högre ränta som bidragit till ett lägre mjölkpris. Penningpolitiken kan inte samtidigt höja priset och sänka priset. Som diagrammet visar verkar penningpolitiken höjande på priset genom en svagare krona.

Det måste alltså finnas en annan faktor som bidragit till att sänka priset på mjölk. Det ligger naturligtvis inte bara en faktor bakom, men en av de viktigaste är kanske hur mycket det har regnat? Prognoserna vid årsskiftet sade att La Niña skulle ta slut under våren. Därmed skulle torkan ta slut. Prognosen sade också att ett El Niño skulle följa direkt efter och därmed skulle det regna mer. Så har det också blivit. Torkan, exempelvis i USA tog slut och det har regnat en hel del i Europa och på sina håll i USA. Därmed växer gräs bättre och det leder till att priset på mjölk sjunker.

Southern Oscillation Index beräknas av Australian Bureau of Meteorology och är ett mått på graden av La Niña (index >7) och El Niño (index <-7). Nedan ser vi ett diagram på ett glidande medelvärde av Southern Oscillation Index och avräkningspriset på mjölk i Sverige.

Som vi ser har nederbördsmängden över mjölkbältet i världen via Southern Oscillation en stor påverkan på priset på mjölk. Kan det bli värre? På kort sikt ja, men det redan riktigt låga priset i Sverige är en buffert.