Priset på vete handlades ner ett par procent på börsen i Paris under veckan. Marknaden tog till sig USA:s uttalanden om att konflikten med Iran kommer att få en fredlig lösning.
Priset på diesel föll därför med 8 procent på börsen i London. Priset i fredags vid stängning motsvarar ändå en prisuppgång på 97 procent sedan årsskiftet. Vetepriset å andra sidan stängde i fredags ett par procent lägre än vid årsskiftet. Vetepriset tar tydligen bara intryck av oljemarknaden de gånger som dieselpriset faller.
Nedan ser vi kursutvecklingen för decemberkontraktet 2026 på Parisbörsen.
Varför stiger inte vetepriset?
Jag har de senaste veckorna träffat investerare i den råvaruterminsfond jag hjälper till med. De frågar, men varför stiger inte priset på vete?
Svaret som oftast ges i media är att lagren är så stora. Är lagren verkligen stora? Det beror bokstavligt talat på vem du frågar.
I fredags publicerade AMIS sin månadsrapport för maj månad. De har fortfarande bara utbuds- och efterfrågebalanser för marknadsföringsåret 2025/26 och inte 2026/27 som USDA kommer med den 12 maj, men AMIS höjde i vart fall sin gissning av utgående lager av vete och majs och sänkte för sojabönor.
I diagrammet nedan ser vi utgående lager av vete i hur många dagars konsumtion, som utgående lager som räcker till. Vi ser både USDA:s uppskattade lager och dito från AMIS.
Visserligen ökar lagren enligt båda prognosmakarna, men USDA ser globala lager av vete på en nivå långt under när de var som störst i oktober år 2020. AMIS säger att vetelagren är de högsta någonsin sedan de började rapportera år 2012, i alla fall.
Marknaden tittar inte på vad AMIS säger och tar inte intryck av det, utan går helt på USDA. Däremot kan ju AMIS faktiskt vara den som har mer rätt i den här frågan, för varför stiger inte vetepriset?
Finansiella investerare är emellertid positionerade för prisuppgång, vilket vi ser i diagrammet nedan. Diagrammet visar nettopositionen för institutionella investerare i procent av alla utestående terminskontrakt sammantaget på börserna Minneapolis, Kansas City och Chicago.
Smör och SMP
Jag fick ett par frågor från läsare efter den förra veckoanalysen. De undrade om det var något fel på tidsaxeln i diagrammet över terminspriserna på mjölk. På tidsaxeln syns datum i framtiden. Det är inte fel. Det är helt enkelt priser från terminskontrakt som förfaller i framtiden.
Det finns exempelvis ett terminskontrakt som avräknas mot spotpriset på smör den 27 oktober 2027. Terminsmarknaden har redan ett pris för smör som kommer att levereras den 27 oktober år 2027. Terminspriset är marknadens bästa gissning av vad priset kommer att vara.
Naturligtvis påverkas det terminspriset av att det kan finnas ett säljtryck på terminskontraktet från mjölkbönder, så att priset på börsen är lite lägre än vad marknaden egentligen gissar att priset kommer att vara. Det finns oftast en sådan riskpremie i terminspriserna, om inte lagringskostnad dominerar. I fallet med smör tror jag inte att det finns någon sådan lagerkostnad och att man ska räkna med att marknaden egentligen tror att priset ska vara några procent högre än vad terminspriset är på börsen.
Smör är annars en råvara som fallit ovanligt mycket i pris. Det senaste året har priset på smör gått ner med -43 procent. SMP har däremot gått upp i pris med 10 procent på ett år.
För att ytterligare underlätta förståelsen av att terminspriserna ger en prognos på framtida priser, ska jag visa föregående veckas diagram igen. Nu har jag uppdaterat med priser från i fredags när börsen stängde i Leipzig. Jag har tagit terminspriserna på smör och SMP och räknat vad dessa priser implicerar för pris på mjölkråvara i svenska kronor per kg. Som vi ser i diagrammet förväntar sig marknaden i fredags att priserna går upp (ytterligare) för leverans i framtiden.
Prisutvecklingen historiskt ser vi i diagrammet nedan, baserat på priser på de vid var tid kortaste terminskontrakten på SMP och smör.
Veckan som kommer
WASDE-rapporten för maj med första estimaten för 2026/27 publiceras den 12 maj. Förväntningarna är att utgående lager 2027 minskar för vete med -1,92 mt till 281,2 miljoner ton. Majslagren minskar med -8,11 miljoner ton till 286,7 och sojabönor ökar med 1,51 mt till 126,3 miljoner ton.
För USA tillämpar USDA areal enligt Prospective Plantings-rapporten (från innan angreppet på Iran) och hektarskörd enligt trendmässig ökning. I verkligheten är vetearealen och majsarealen alla gånger mindre än de siffror som ligger till grund för WASDE-rapporten nu i maj. Hektarskörden är säkert också mindre än vad de räknar på, pga rekordtorkan i USA.
